Nyheter från Prag!

Våren är officiellt här! Tivolit mitt emot klubbhuset har öppnat, restaurangen här har börjat med uteservering, folk går med shorts och T- shirts och snön är borta! Den här dagen har varit underbar, i alla fall nästan. Efter lunch idag satte vi oss alla ner och njöt av solens värme i bara T- shirt. Det enda som störde var vinden, det har blåst kyligt hela dagen.

Vilodagen blev en heldag ute. Först åkte jag, Isak och Erik in till staden där vi först letade efter en schysst lunch och sen gick vidare till ett mysigt café. Medan vi gick runt såg vi en del intressanta saker bland annat en man som uppträdde i vinglas spelning. Jag köpte mig en halsduk som man trär över huvudet också. När det roliga tog slut tog vi T- banan ut till Tesco, en stor matvaruaffär vi brukar åka till här, för att handla mat och dubbel spisplatta. Vi tog bussen tillbaka till stationen närmast banan. Förutom att det tog lång tid och att vi inte riktigt visste vart vi skulle när vi klev av T- banan så gick det ganska smidigt.

De senaste två dagarna har paddlingen gått lite sämre. Eller egentligen inte. Jag har nog mest haft otur. Det började igår då vi skulle köra valsträning. Vi valde den som jag tycker är mest otäck och som jag sist jag var här lyckades undvika helt. Vi startade en bit ovanför, sen upp till vänster precis ovanför valsen och avslutade fram just i valsen. Mitt första åk slutade med en simtur. Jag hade ingen fart med mig ut ur uppströmmaren och tvekade lite. Jag kom nog också lite i sidledes ner och såklart fastnade jag. Jag lyckades hålla mig uppe ett tag och var påväg att komma loss, då välte jag runt. Jag försökte komma upp på eskimåsväng men jag hade inte hamnat helt upp-och-ned. Jag stötte med paddeln i botten och var nästan uppe. Problemet var att jag hade hamnat mot ena väggen/kanten så jag gick runt igen. Innan jag hann upp igen kände jag betong mot min kropp. Kapellet fastnade någonstans och lossnade så jag liksom ramlade ur kanoten. Då land redan var nära kunde jag snabbt ta mig ur vattnet. Kanoten var ok, paddeln hade jag fortfarande i handen och jag klarade mig med lite skrapsår på knät och ett blåmärke på ena höften. Det var bara att hoppa i igen och fortsätta passet. Det slutade mycket bättre.

Idag la vi en längre bana ca 11 portar som också involverade den där valsen lite grann. Det var en framport ovanför till vänster, samma som vi körde upp igår, och så upp till höger om valsen och sen fram just bakom. Så tanken var att man skulle ta valsen över från vänster till höger. Mitt första åk tvekade jag lite, mitt fokus var inte helt 100% och kroppen kändes seg, så jag körde rakt ner till upp höger istället för först vänster. Andra åket hade jag bestämt mig för att köra banan som den var lagd. Jag satsade och råkade svänga upp i bakvattnet där vid fram vänster (porten låg i bakvattnet/kanten). Just där sög vattnet väldigt mycket in mot däcken som gjorde hindret och jag fastnade där mot däcken och ena betongväggen. Jag försökte peta med paddeln för att skjuta mig ifrån men då fastnade den också mellan däcken! Med tanke på den stora valsen nedanför ville jag helst inte släppa paddeln och göra handeskil så jag satt där till Patrik kom och hjälpte mig loss. Typiskt nog lossnade mitt kapell där också. Återigen var jag nära kanten och kunde ta mig upp. Min utrustning klarade sig bra igen. Att min paddel har hållit så länge är ett under.

Jag mår jätte bra annars och är sugen på att paddla vidare. Tyvärr fick jag ganska ont i vänster axel när jag låg där i ett extremt läge. Får se hur det känns imorgon. Och oroa er inte, oturen ska vända.


- 'Cause the times they are a changin

Hemmastad i Prag

Vi har nu varit här i tre och en halv dag. Paddlingen känns hela tiden bättre och snön smälter flitigt. Jag känner verkligen att mitt självförtroende har växt mycket redan nu. Efter den här resan tänker jag inte sitta och hemma och ångra att jag inte tog för mig mer, jag vet att jag är bättre än så. Vi har hittills kört lite teknik, fullängdsåk i aerobt tempo och fullängdsåk idag. I lördags när vi kom ner försökte jag bara känna på banan och vågorna lite sen har träningen blivit seriös.

Vädret har varit fortsatt bra med växlande molnighet, prognoserna verkar inte helt 100% riktiga hela tiden så vi får se vad som sker under veckan. Det enda negativa hittills med resan har varit matlagningen. Spisen här fungerar inte riktigt som den ska, ibland stängs den av helt och annars är det bara en platta som fungerar om vi inte använder riktigt små kastruller som inte täcker så stor del av plattorna. Som ni kanske förstår kan vi inte använda små kastruller när vi är fyra hungriga idrottare som ska mättas. Det här problemet hade vi även förra våren när vi var här med kanotgymnasiet och då fick vi höra att de skulle byta ut den. Tydligen har det inte blivit av.

Imorgon har vi vila och ska då passa på att åka in till downtown Praha. Vi ska faktiskt kolla efter någon mobil spisplatta att köpa för att få en mer effektiv matlagning här nere. Härom dagen tog det en och en halv timme att tillaga pasta och sås. Inte ok! Annars ska vi bara gå runt, ta en fika och äta lunch. Får se om jag hittar något kul att ta med hem. Inget för stort och tungt dock, vill inte utmana marginalerna på flygplatsen.

Från kvällens film blir mitt slutcitat


- Forever strong

Avresa, ankomst- värme!

I fredags eftermiddag åkte jag ner till Nyköping tillsammans med Erik från Falun. Eriks pappa var snäll och körde oss ner efter jobbet och övernattade med oss så vi fick skjuts ut till Skavsta flygplats igår morse.

Planet skulle avgå 7.45 och vi var där i god tid för att hinna packa ihop kanoterna + lite paddelkläder i fodral, väga in och sedan checka in. Allt gick snabbt och enkelt. Av någon anledning blev påstigningen försenad som skulle varit färdig 30 minuter före avgång. Jag är osäker på vilken tid vi kom iväg. Vi landade i alla fall ca 9.45 vilket jag gissar på var lite drygt 15 minuter efter beräknad ankomst tid.

Efter att vi fått allt bagage, alla kanoter och paddlar var hela, försökte vi få tag på antingen taxi eller hyrbil ut till banan. Det blev hyrbil. Vid 12- tiden var vi äntligen framme efter att ha tagit en lång omväg hit från flygplatsen. Vi packade ur alla grejer och la in väskorna på rummen och kanoterna där de skulle vara. Nästa hållplats var mat. Sen åkte vi och storhandlade för båda veckorna.

Ett första pass i banan hann vi också med igår. Det kändes otroligt skönt! Även fast jag var lite kaxig och tog min sommarjacka och skippade dessutom både mössa och paddelhanskar. Det är ju trots allt en skillnad på ungefär 20 grader. Jag började frysa lite grann efter 45 minuter i forsen ungefär, men det var det värt.

Jag var väldigt nervös innan jag klev i. Sen kändes det alldeles härligt att paddla i slalombanan här. Jag körde inget specifikt pass utan gled mest runt för att känna på banan. Jag tror att jag kommer ha en otroligt givande tid här.



- Maybe you’re not here, maybe you are.

Winter, go away!

Nu har jag spännande nyheter att berätta!

I förra veckan bestämde jag, Isak, Patrik och Erik att vi skulle flyga ner från Skavsta till Prag med Ryanair. Vi kommer vara borta i 12 dagar och träna i Troja. Det ska bli riktigt skönt att komma bort från minusgrader och ständigt fallande snö. I Prag ska det vara mellan 3 och 10 grader varmt! Jag är väldigt glad att jag tillslut beslöt mig för att åka med.

Vi kommer bo i klubbhuset där vi har tillgång till internet och kök, vi lagar egen mat för att hålla ner kostnaden.

Det senaste som har hänt annars är att första pololägret för damer är avklarat. Det var ett givande läger med mycket spel och träningstid. Tågresan hem var desto mindre kul. Då jag bokade biljetterna så sent fanns det inga flygbiljetter kvar på söndagen så jag bokade tåg istället. Det tog drygt 13½ timme att komma fram till Stockholm. Med tanke på den långa resan unnade jag mig i alla fall en plats i liggvagnen.

I Stockholm stannade jag sedan för att först gå den andra kursen på Bosön som heter Prestation genom Kommunikation. Den här gången tyckte jag att det var riktigt bra och jag har tagit med mig mycket hem. På lördagen spelade jag kanotpolo turnering som hemma klubben J-kork stod för att anordna. Det var jätte roligt. I mitt lag var vi tre tjejer, varav en helt nybörjare på polo och två inlånade från herrlaget. Vi gjorde stora framsteg under kvällen så det var nästan värt att förlora.

I Falun är det kallt och mörkt fortfarande. Skolan fungerar ok trots att jag är borta mycket. Jag ser fram emot våren och känner att den snart kommer vara här!


- Vision is the art of seeing the invisible

Kylan är här för att stanna

Kort sammanfattning från Danmark först

Resan ner gick utan problem. Tyvärr började jag känna mig dålig under resan och kunde inte sova någonting alls första natten. Gick upp med illamående och huvudvärk. Fick i mig en halv smörgås och kräktes utanför simhallen. Jag kände mig genast lite bättre men samtidigt energilös eftersom magen blev tom. Då Sofia varit sjuk sen tidigare satte jag mig på startlinjen i första matchen ändå. Första matchen spelade vi utan koll på oss själva och varandra. Trots förlust höll vi humöret uppe.

Jag åt bara någon frukt under dagen och drack kaffe när jag började känna att jag nog inte var sjuk utan att mitt illamående bara var en reaktion på dålig sömn. Vi lyckades inte vinna någon av de resterande 3 matcher den dagen men vi förbättrade spelet mycket. Under natten som kom lyckades jag sova lite grann och var betydligt piggare på söndagen. Vi hade bara en match kvar mot ett ofullständigt klubblag från Berlin. Vi vann med liten marginal. Det kändes riktigt skönt att få avsluta en turnering med en bra match. Dock hade vi en liten incident på vägen hem som kunde slutat fruktansvärt illa.

Det som hände på vägen var att vi efter Jönköping, där vi lämnat 5 kanoter, kände att en av kanoterna som kvar på taket inte satt fast ordentligt. Först stannade vi på en påfart till E4an och jag klättrade ut genom fönstret och spände. Vi fortsatte en bit. Återigen lät det lite som att något vibrerade på taket. Jag sträckte ut min hand och försökte känna. För att vara på den säkra sidan svängde vi av och körde in på en parkering eller liknande. En av remmarna kändes väldigt hård och släppte liksom efter att vi försökte spänna. Den bytte vi då ut. Jag hoppade upp på taket för att byta rem. Jag ställde mig med en fot på biltaket/dörren (vi hade minibuss med skjutdörr) och en fot mellan sätet och dörren. För att få så mycket kraft som möjligt lutade jag mig bakåt och drog. Plötsligt hör jag ett knak och tappar handfästet helt och hållet. Under en kort stund känner jag hur min kropp faller bakåt, rakt ner mot den hårda marken. Min första reaktion var att jag inte fått ont, marken var inte så hård. Sen känner jag Lindas starka armar runtom mig samtidigt som jag upptäckte att mitt ena knä hamnat i kläm mellan dörren och sätet.

Vi var alla i chock efter händelsen, glada att Linda snabbt fångade upp mig. Som sagt så landade jag aldrig på marken vilket hade kunnat ge en ordentlig hjärnskakning. Den enda skadan jag fick var en stor svullnad i knävecket. Jag kunde inte gå ordentligt på en hel vecka. Det gick varken att sträcka ut eller böja helt. Det var från början helt svart blåmärke lika stort som 3-4 tennisbollar. Min största oro var att det gjorde ont långt ner i vaden som även kändes lös på något vis. En annan märklig grej var att det såg ut som att jag hade ett skärsår rakt över knävecket som blödde en stund i bilen. Med tanke på att jag faktiskt kunde halta mig fram uteslöt jag att något ledband hade gått av helt. På Bosön träffade jag Linda igen som är utbildad sjukgymnast, hon undersökte mitt knä och kunde inte hitta någon trasig del.



Träningen i Falun har varit knackig. Efter nyår kom jag tillbaka bara några få dagar då det var som kallast här. Efter det var jag borta i både Danmark och på Bosön i sammanlagt 10 dagar. Jag har försökt ta mig ut och paddla de tillfällen vi har Bobbo där som tränare. Temperaturen har gått från något mild till iskall den senaste veckan. Det är lite jobbigt att ta sig ut och paddla nu både mentalt och fysiskt. Det bildas is överallt vilket gör all utrustning tung och obehändig.

Nu i helgen var jag ute tidigt både lördag och söndag och paddlade. Det var inte så farligt, temperatur omkring -18grader. I början på passet i lördags fastnade jag lite i en port som låg halft under vatten med stora isblock på pinnarna. Jag tappade balansen helt då jag försökte flytta undan den, jag gick runt och försökte först få tag i paddeln med ena handen som jag släppt för att få tag i porten. Det var sjukt kallt! Går inte att beskriva med något annat ord än brainfreeze. Först tänkte jag att det inte skulle att paddla mer, det var bara in i en varm dusch som gällde. Men så efter ett tag var det inte så farligt, paddeljackan är väldigt tät så det kom knappt in något vatten.

Nu har jag fått en jobbig förkylning med både hosta och halsont. Får se vad det blir av detta. Mina närmaste planer är Luleå till helgen på kanotpolo landslagsläger. Nästa vecka kommer spenderas i Stockholm då vi ska gå den andra kursen på en landslagsutbildning vi började på efter Danmark.




- Utan handling, mål och strävan blir teorin meningslös.