Första passet !

Solen sken och det var varmt ute tidigt på morgonen då svenskarna gick upp och åt frukosten. Samma morgon bestämde de sig för att ta sig iväg till banan och paddla.

Våra paddlar nådde fram till vårt boende sent igårkväll. Inga kanoter, bara paddlarna. Det underlättade ändå en del, speciellt för mig som har en mycket kortare paddel än de flesta K1 herrarna. Vi klev upp vid 8 imorse och åt frukost, snabbt efter det tog oss iväg till banan. Fredrik gick, jag tog Fredrik cykel och Erik cyklade med en pedal. Egentligen är det min cykel det är punktering på men vi får turas om att gå. När vi kom fram allihopa var vattnet inte på men det gjorde inte så mycket, då hann vi leta upp en tredje kanot att låna till mig. Fredrik hade tidigare pratat med en australiensisk landslagskanotist som erbjudit sig att låna ut en av hans kanoter. Erik fick låna den spanska killens kanot, som vi bor med. Vi har ju nu egna paddlar, Erik hade med sig två kapell i sin väska, det tredje fick vi låna av samma spanjor, Erik fick också låna hans hjälm och Fredrik fick låna flytväst och hjälm av någon raftare. Jag och Erik fick låna samma flytvästar som de lånar ut till personer som provar på rafting och jag fick även hjälm därifrån. Den tredje kanoten vi fick till mig var en zig- zag som var till salu. Den var lite för stor för mig men det gick bra ändå.

Jag var nervös under uppvärmningen och under hela första åket. Vi paddlade samtidigt som det var rafting i banan vilket innebar mindre vatten och endast uppströmmare. Det var helt OK för mig. Det var grymt roligt och vissa partier var lite kluriga men det mesta gick bra. Jag fick en skön känsla av att det gick lätt och jag bara njöt efter först åket. Självklart njöt jag under första åket också men då var jag mer fokuserad på att hitta och så. Jag var fortfarande fokuserad resten av passet men jag lärde mig snabbt vattnets gång.

Under passet och på vägen hem då jag gick utan t-shirt brände jag mig i ansiktet och på axlarna, hoppas det går över snart och jag har lärt mig en läxa!



-En mans lycka är en mans annan olycka.

Goda nyheter

Idag fick vi goda nyheter från husvärden, de har hittat våra kanoter och allting och det kommer inom kort. Mer detaljerat än så har vi inte fått veta men det är ändå skönt att få höra att allt inte är helt bort tappat. Hoppas att det kommer om bara någon dag.

Igår firade vi jul på Bondi Beach. Det var väldigt vackert där och vädret var helt underbart så jag har bränt mig lite i ansiktet och på axlarna men det är inte så farligt. Annars har det inte hänt så mycket här. Imorse regnade det ute men det passerade på några timmar.



Now the luck has turned.

God jul i Australien

Efter en lång resa som tyvärr blev längre än väntat kom vi äntligen fram till Sydney igår morse (lokaltid) vilket alltså innebär i förrigår Svensk tid. Våra problem började redan på Arlanda där vi först blev nekade att ta med våra kanoter, men det löste vi. På grund av den långa tiden vi fick stå och argumentera för att ha kanoterna med hann de inte lasta dem på planet innan avgångstiden (som redan blivit framflyttat). Detta innebar att vi antagligen inte skulle hinna med vårt nästa flyg från Frankfurt. Med en försening på mer än två timmar, missade vi flyget i Frankfurt med 30-40 minuter. Efter att ha köat och pratat med Lufthansas personal fick vi två hotellrum och middag på McDonald's, det enda som var öppet samt nya flygbiljetter till Singapore dock kom inte alla med på samma flyg. Morgonen därpå åkte vi tillbaka till Frankurt airport för att reda ut vår situation med biljetterna. Efter många förhandlingar och långa köer kom vi äntligen med första flyget till Singapore.

Flygresan gick utan problem och var väl nästan behaglig. I Singapore kom nästa problem: när får vi åka till Syndey? Det var morgon där när vi kom, samma morgon som vi egentligen skulle anlänt i Sydney. Vi pratade med dem som bokar och hade inget annat val än det sena flyget 12 timmar senare. Så, vi satt där på flygplatsen och försökte sova.

Efter hela dagen med väntan kom vi iväg med sista delresan. Även denna flygtur var inte så farlig. Vi kom fram till Sydney ett helt dygn senare än vi skulle och stötte genast på nästa problem: inga kanoter, inga paddlar och ingen väska till Fredrik. Vi fick återigen stå i kö och prata med olika personer en lång stund innan vi fick reda på att ingen visste var bagaget var men de skulle skicka allt till banan så fort de kom. Vi fick även lite pengar i kompensation. Sen kom en bekant till mig och Fredrik och hämtade upp oss. Vi åkte direkt till ett Bed & Breakfast som Fredrik varit i kontakt med angående boende. Vi fick rum där fram till 20 januari eller till vi hittar något bättre. Jag hoppas på bättre.

Nu ska vi snart iväg till ett gym och träna, sen ska vi till banan och bokade träningstider samt kolla om de vet något om våra kanoter. Så mycket vet vi nu.


Från mig till er alla önskar jag en riktig GOD JUL !

Sverige - Australien

Nu är det dags. Om några timmar början resan. Är jag redo? Både ja och nej. Jag är redo att lämna detta odrägliga vintervädret men jag vet inte om jag kan mentalt ställa in mig på att vara borta så länge, det känns svårt. Det är svårt att jämföra med något. Tiden brukar gå fort men det är "hemma". Hur är det att vara borta? Tja, träningen kommer hålla en sysselsatt däremot är det vilan som kan komma att kännas längre. Dessutom med tight budget blir det svårare att hitta något att göra.

Tid är vad det är. Vi hörs!

Veckan som paddlat

Det här lägret började inte så bra för mig. När vi kom ner var jag fortfarande sjuk och trött efter resan. På söndagen körde jag ett ganska långt slätvattenspass och vilade sen resten av dagen. På måndagen var banan stängd på morgonen, varför är jag inte säker på. Även då blev det ett pass på slätvattnet. Andra passet kändes inge bra. Vi var nere vid skruv valsen hela passet. Jag hade problem att ta alla portar och att paddla upp, oftast bar jag upp vilket tog lång tid.

Under tisdagens morgonpass fick jag ont i vänster axel då jag paddelstöttade i en våg. Då blev det ingen mer paddling den dagen men däremot ett kort styrkepass i gymet. I onsdags hade vi vila, så då blev det inte heller paddling.

Bratislava åkte vi till i torsdags över dagen bara. Nu har de två slalombanor som går parallellt med varandra. I våras när jag var där var den högra öppen och den vänstra byggdes det på fortfarande. Igår paddlade vi i den vänstra. Den är ganska fet i början, har några drop och lite valsar. Mitten är samma som från den högra och även fallet på slutet. Jag körde inte så tekniskt svåra banor utan körde mer på att hitta rätt linjer i vattnet. Från början var det lite läskigt men sen blev det bara roligt! Bratislava är ett tufft ställe, man behöver många fler pass för att lära sig paddla bra där. Det är svårt men fortfarande tycker jag att det är den roligaste banan jag har paddlat i.

Idag har vi varit ute och paddlat på morgonen och ska efter lunch köra ett till pass. Jag är trött i kroppen och har lite ont i axeln men det ska nog gå bra. Det är bara två dagar kvar. Imorgon har vi planerat att åka till Roudnice på vägen hem och antingen göra ett eller två pass där. Det är också roligt, Roudnice är en trevlig bana. Sen åker vi hem.



- Lifetime to master.

Framme i Prag

Igår vid ca 13 tiden anlände vi utanför klubbhuset i Trojah efter en nästan 24 h resa. Bilfärden ner gick bra men långsamt. Vi gjorde ganska många stopp och tog det halvlånga färjan från Gedser, Danmark till Rostock, Tyskland då vi fick lite knappt två timmars sömn. Sen råkade vi ta någon omväg till Prag och hamna i en mindre lång men mer förvirrande bilkö. När vi kom fram mådde jag väldigt dåligt och gick och la mig så fort vi packat ut ur bilen. Där låg jag kvar nästan hela tiden till i morse med undantag från middag och dusch. Idag mår jag bättre men har ändå vilat på förmiddagen.

I eftermiddag ska jag ge mig ut på vattnet en kort stund. Vädret här är något bättre än hemma och framförallt torrt. Nu börjar solen komma fram så då får vi be snällt om att den ska stanna hela veckan. Resten av dagen ska jag annars ägna åt lite skolgöra och annat nödvändigt.





- Time is everything.

Ny kajak och ny resa till Prag!

För två veckor sen hämtade jag upp min nya slalomkajak i Uppsala. Det är en Galasport, Echo of the Toro i min storlek. Jag har nu kört några pass och börjar lära mig hur den fungerar. Som väntat är den mycket olik från min förra Logik, men som sagt är det ju den som skiljer sig från mängden och inte Galasports modeller. Jag tycker att den är väldigt skön att paddla i och jag sitter bra. Däremot tycker jag inte att den har uppfyllt min förväntan helt och hållet, fast det kan ju bara bero på att den fortfarande är ny för mig. Även fast den kanot jag har tränat i hela hösten är av samma modell gör storleken en otrolig skillnad. Förhoppningsvis kommer vi till rätta snart. Jag har så gott som lärt mig paddla i en för stor kajak och nu ska jag lära mig paddla en mindre. Det kan bara bli bra!

Imorgon är det avresa till Prag och årets höstläger med Falu elitcenter. Det är jag, Fredrik, Isak, Jonas och Johan som åker ner tillsammans med Coach Bobbo. Lägret är på en vecka och två dagar ungefär, vi åker fredag och kommer hem söndagen veckan efter. Ganska lagom länge att vara borta från skolan nu känner jag. Planen där nere är att paddla i banan två pass/dag med någon dags vila (antar jag) och lite allmän stretching och övrig träning vid sidan av. Vi har också planer på att göra en dags utflykt över till Bratislava och köra två pass i den banan. Det vore grymt om vi kunde göra det! Jag har bara varit där en gång men det är den roligaste banan jag har tränat i.

Jag kommer hålla mig uppdaterad där nere, det var allt för idag.




- No pain, No brain.

Efter SM

Nu var det riktigt länge sen jag skrev något inlägg, fy skäms!

SM blev ingen direkt succé för mig men ändå OK. Jag tog hem störtlopp- och slalomtävlingen utan problem. Men sen gick det tyngre. Freestyletävlingen gick som förra året i den övre valsen i Hagforsen, något som inte riktigt gynnade mig. Med tanke på valsen som är nedanför kände inte jag att jag vågade släppa loss ordentligt utan höll igen och tog inte så många risker. Det slutade i alla fall med en tredje plats, jag körde inte hela finalen på grund av att kajakcrossen var efter. Crossen började jämnt och bra mellan mig och Maria, sen tog jag ledningen mot de två sista uppströmmarna. Jag kom ut först ur den näst sista och var på väg mot vinst. Men på vägen vände kajaken upp för tidigt så jag krockade med en sten ovanför sista uppen. Maria tog sig då om mig och vann tävlingen. Jag hann inte komma in i sista porten, en person simmade så jag kom på en ytterligare tredje plats. Med mina två vinster och två tredje platser blev jag total tvåa då Maria placerade sig bättre i de andra tävlingarna.

Efter SM har jag sysselsatt mig i att packa ihop min gamla lägenhet och flytta in i min nya. Skolan började också där i samma veva med en helt ny kurs. Den här kursen heter Idrotten i Samhället och har en del bra innehåll men börjar bli lite tjatig.
Förra helgen var det en tävling i Falun. Jag är inte alls nöjd med mina två k1 åk, jag hade dålig fart och tryck i genom hela banan. Jag känner att jag har gått framåt mer under året än vad jag visade. I c1 gick det ganska bra, börjar känna mig väldigt säker i paddlingen så nu ska jag bara försöka få upp mer fart.

Ett elitcenter för kanotslalom har startat här i Falun där både jag och Fredrik är med. Vi har gjort lite tester till det där jag klarade alla utom ett med marginal, det kändes bra och nu har jag något att bygga vidare på.

Närmast planerat utöver det vanliga är ett läger i Prag 29 oktober till 7 november.



- Citius, Altius, Fortius.

u-23 EM

Jag vet inte vad jag ska säga om tävlingen riktigt. Tittar man på min placering uppifrån var det bästa svenska resultatet. Under mitt första åk gick jag runt och gjorde eskimåsväng vilket gjorde att jag missade en port. Resten av banan flöt på sådär, jag hamnade lite fel i kanoten och satt dåligt efter min eskil. Med det fick jag även sämre balans. Det andra åket var lite bättre, jag höll mig ganska rätt i banan hela tiden men var låg i flera uppströmmare sen slog jag i en av de sista portarna också, det var onödigt. Jag slutade på en 27e plats i alla fall. Jag är varken nöjd eller missnöjd och jag tänker heller inte skylla på något. Min tid ligger framför mig.

Ingen svensk kom till semifinal, varken individuellt eller i lag.

Det var ändå roligt att komma iväg och få känsla av att träna och tävla internationellt. Det är en grymt rolig bana som jag gärna åker till fler gånger.

Nu ska jag träna hårt och träna bra. Nästa helg är det SM och jag hoppas på en totalseger.



-The past isn't fast.

Tävlingsdagen

Nu är den här. Dagen jag har tränat för och sett fram emot sen uttagningstävlingarna. Kl. 15:48 går min första start, 18:08 min andra.

Träningen har gått bra den här veckan tycker jag. Jag känner att jag har ganska bra koll genom hela banan så det känns helt ok. Banan är inte jätte svår men det finns definitivt partier där man kan förlora mycket tid på om man gör någon lite miss. Egentligen är det bara ett ställe som jag känner mig osäker på. Det är en dubbel-upp på slutet som jag inte har tränat på riktigt, sen är det fram bakom den stora valsen men det kan jag klara om jag gör som jag har gjort tidigare.

Jag är verkligen nervös och känner en viss press. Jag kommer sikta på en semifinalplats men förväntar mig inget. Jag ska bara ha kul och ta det lugnt nerför banan så jag inte gör bort mig något.

Avfärd om en timme. Sen gäller det!




- So, here goes nothing.

Back on track

Igår paddlade vi två pass i banan. Det första passet gick riktigt bra, fastän det var mycket folk i banan. Vi körde då teknikbanor delat på fyra delar i banan. Ibland fick man hoppa över en port eller två om det var för mycket folk. Det är sånt som händer och huvudsaken är att fokusera på det som faktiskt går att göra och göra det bra.

Det andra passet körde vi på den öppna träningstider för alla deltagare (många som inte ska tävla körde också då). Då var det dubbelt så många eller fler än på ordinarie träningstid. Det var jobbigt och svårt att få till något bra åk. Först får man kolla upp och se så att ingen kommer och sen ner så man inte riskerar att köra in i någon. Sen var det bara att hitta lämpligt ställe att stanna på. Trots det var det roligt att paddla. Det är skönt med sånna passa också ibland. Inga lagda banor, ingen tidspress, ingen press att de andra får vänta. Utan bara köra det man känner för.

Idag kommer vi vara borta vid banan hela eftermiddagen och paddla på två olika tider i två grupper. Det är smidigt för då kan Nenad coacha bättre till var och en.




- Det är inte lätt när det är svårt men det är roligt att paddla!

Träningen i Markkleeberg

Igår vid lunch tid kom vi fram till banan i Markkleeberg efter en problemfri resa ner. Istället för att åka färja från Sverige till Danmark och sen Danmark till Tyskland som vi brukar tog vi den långa färden med färja direkt från Sverige till Tyskland för att slippa leta hotell mitt i natten så vi sov på färjan.

Vi fick träningstid på kvällen delat i två grupper. Det kändes bra att röra sig i banan, dock lite skakigt med tanke på att jag var så trött och seg. Dessutom är den här banan den tuffaste jag har kört så jag kände mig lite ur balans första åket ner. Sen gick det väl OK på teknik banorna. Det var inte jätte bra uppströmmare men inte jätte dåligt heller. Tyvärr fick jag axeln i en konstig vinkel när jag helt plötsligt välte i ett bakvatten och höll i mig i ett rep. Det gjorde lite ont så jag klev upp.

Idag har jag vilat och axeln känns bättre. Imorn ska jag börja värma upp och känna efter hur det känns men jag är hoppfull inför tävlingen i alla fall.

Boendet är ganska okej. Frukosten var ingen höjdare och det är lite jobbigt att alla bor i ett rum. Duschen i damernas var ganska hemsk också. Men annars är det inte så många minus. En annan nackdel är ju också att detta vandrarhem ligger så långt från banan, det tar mellan 30 och 40 minuter att åka bil enkel väg.

Jag ska inte klaga för mycket. Jag är här för att paddla!




- När batterierna tar slut får man ladda dem igen!

Mot Markkleeberg!

Imorgon börjar resan mot U-23 EM i Markkleeberg, Tyskland. Bilen är hämtad och färdigpackad med kanoter. Vi beräknar avfärd från Falun ca 8.00, då blir första stopp i Vika straxt utanför där jag och Fredrik hämtar upp Johan, Erik och Gustav. Sen åker vi vidare över Sala där Jonas kliver på. I Stockholm kommer vi möta Patrik Svensson som ansvarar för att vi kommer ner till tävlingsplatsen, sen blir han avbytt av Nenad Martinis på lördag, som sen kommer vara med och träna oss och åka med i bilen hem.

Jag är lite nervös och spänd över tävlingen.. det är en tuff bana där och jag har inte min egen kanot. Träningsveckan vi har där nere kommer jag fokusera på att paddla avspänt och ha roligt. Jag kommer inte ha så jätte höga förväntningar utan bara paddla så gott jag kan och lära mig mycket. Det viktigaste för mig kommer vara känslan och inte resultat. Det är jätte kul att Fredrik ska med igen första gången efter skadan! Det har varit lite tomt utan honom, jag är liksom van vid att han är med. Hoppas att han kör bra!

Nu ska jag packa lite innan jag går och lägger mig. Har fått en ny lägenhet också så jag ska flytta sen innan skolan börjar. Det blir bra hoppas jag, då kommer jag närmare Hosjö och träningen.

Beräknad ankomst i Markkleeberg är någon gång efter lunch på torsdag. Jag tror vi kommer ha internet på vandrarhemmet vi ska bo på. Skriver lite mer då.



- All in all.

Sjoa- Lissfors

Jag, Fredrik, Johan och Gustav åkte till Sjoa, Norge för att paddla som planerat förra veckan. Resan över gick bra, vi gjorde inga större felkörningar så när vi kom fram drog vi ut några portar och hoppade på vattnet. Det var otroligt mycket vatten och banan var mycket större än vi kunde ana. Första åket ner klarade vi bara att ta de tre första portarna som hängde precis i början. Sen gällde det bara att hålla en linje i mitten och paddla framåt. När vi kom ner skrattade vi och tjoade för det var så roligt! Jag tror vi alla hade ett högt adrenalinpåslag som överväldigade oss. Vi gick upp och förberedde oss för nästa åk. Jag körde ner sist. Vi hade lagt en framport, upp och fram. Ut från uppströmmaren gick en snevåg ut till en stor vals. Den fick man sjukt bra fart av, jag fick lite väl mycket fart och kom rakt in i valsen. Jag tappade balansen och gick runt. Snabbt kom jag upp men hade inte återfått balansen riktigt så jag åkte in i kanten på än annan stor vals och gick runt igen. Jag måste ha fastnat med paddeln på något vis i vattnet som gjorde att jag inte riktigt gick runt helt vilket även gjorde att jag inte heller kunde göra eskimåsväng. Jag låg där och vände och vred några sekunder. Sen poppade kapellet. Jag kom upp till ytan, fortfarande sittandes i kanoten och insåg att det var kört. Jag hoppade ut ur kanoten och började simma mot mitten av forsen. Fredrik kom och hjälpte mig in till land. Kanoten var för svår att ta in.

Efter slalombanan är det en sträcka på flera KM med bara fet fors. Med tanke på vattennivån tror jag inte att det var riktigt lugnt någonstans. Fredrik kom med bilen och vi åkte iväg nedströms för att leta efter min kanot. Jag såg den från vägen liggandes på en grund nära kanten där vattnet var lugnt. Vi hade tur som hittade den men tyvärr går den inte att paddla. Den är knäckt över baken, hela botten är intryckt och mjuk, framdelen är helt av och det har gått hål som går över hela ovansidan. Förutom det är det små hål lite här och var, listen har lossnat fram och fotstöden hade lossnat fram också. Den går alltså inte att laga. Men Fredrik funderar på att göra det ändå.

På lördagen åkte vi till banan tidigt på morgonen för att se om vattnet hade sjunkit undan något, men det hade det inte. Vi körde ett pass till, jag fick låna Fredrik kanot och han paddlade efter mig. Sen åkte vi till Lissfors istället. Där har vi tränat bra från söndag-torsdag.

Det var självklart tråkigt att åka från Sjoa för det är ett kul ställe att träna på och det är ett av sitt slag. Det som avgjorde om vi skulle stanna eller inte var med tanke på att det inte skulle bli så mycket slalomteknik utan mer stor fors teknik. Vilket vi ansåg inte var någon bra uppladdning inför junior och U23 EM.

I måndags kom Patrik Svensson upp med Isaks gamla logik som legat i Falun ett tag. Den passar mig bra förutom att det inte finns några knästöd. Jag har löst det med en uppblåst badboll under veckan fast jag får komma på något annat till EM. Stort tack till Isak som låter mig använda hans gamla kanot! Utan den hade jag antagligen kört med Fredriks gamla galasport som tyvärr har en spricka i botten och dessutom är mycket större.

Imorn ska jag åka tillbaka till Lissfors för att delta på årets Master of Water. En tävling i freestyle, kajakcross och störtlopp. Det ska bli kul!




-Let the best man and women win!

Efter Prag

Efter världscupen i Prag åkte jag hem till pappa i Stockholm för att ha kanotskola en vecka tillsammans med Fredrik. Från måndag till torsdag var vi ute i Mälaren och paddlade runt med ett gäng ungdomar. På fredagen åkte jag ut till Vaxholm för att fira midsommarafton med Sandra Hellgren och hennes familj. På lördagen var jag och Fredrik åter i Falun.

De följande två veckorna fram till nu har jag tränat både i Hosjöholmen och varit Dala-Floda/Björbo och tränat i slalombanan i Lissfors och Fänforsen. Träningen har mestadels gått bra och jag känner att jag både blivit starkare, snabbare och bättre teknik under året. Det känns med andra ord väldigt roligt och bra. Mina tider skiljer sig inte mycket längre (på samma bana) och jag har känt att jag på fullängdsåk kan pressa mer.

Nu har jag tillsammans med min bror planerat en resa till Sjoa, Norge tillsammans med juniorerna och Jonas Freidel samt Isak. Vi åker på fredag, den 16/7 och blir borta 6 dagar. Efter det är det inte långt kvar till U-23 EM med avfärd 28-29/7.

Sommaren har gått väldigt fort känns det som. EM som var ganska långt bort är nu väldigt nära. Jag har tränat bra, men självklart kommer ju frågan om det varit tillräckligt och om jag skulle gjort något annorlunda.

Nu gäller det bara att vårda tiden som är kvar och fortsätta se fram emot tävlingen med entusiasm och ett sinne som är inställt på ny erfarenhet och lärdom.




- I want to be a billionaire so f*cking bad!

Tävlingen över

Igår kördes alla kvalomgångar i WC 1 i Prag. Mitt första åk var ok fram till femte porten ungefär där det blev svårt för mig att komma in i bakvattnet till uppströmmaren. Sen gick det ok ner till kombination 10-12. Där tvekade jag mycket förbi 10 och körde rakt ner genom 11 och fick kanonfart rakt igenom vänster sida av skruvvalsen, vilket gjorde att jag missade 12. Sen gled jag bara ner utan att ta i. Andra åket kändes bra innan men sen strulade starten lite och mitt fokus var nästan borta. Jag märkte att jag inte riktigt hade lika bra kontroll i de första tre portarna men fick en bättre ingång till femman. Men utgången blev sämre och jag var osäker på om jag missat port 6 eller inte. Jag tog om den och alldeles för mycket tid gick. Sen körde jag resten ganska bra. Försökte trycka på så mycket jag orkade men visste att det redan var kört. Hade lite problem i kombination 14-15 också där jag skulle spinna men blev lite sen.

Jag är besviken över min insats för jag vet att jag kan bättre. Om jag hade haft samma fokus i andra åket som jag hade i första och sen kört den övre delen som i första men mitten delen som i andra åket hade det blivit mycket bättre. Men som sagt, det här var träning och lite uppladdning inför U-23 EM så alltför hårt tar jag inte min första världscup.




- Don't stop dancing.

Race day

Imorgon börjar tävlingen. Jag kör 13.52 och 16.22. Tider kan följas direkt på http://123result.com/. Jag är nervös och det känns lite sådär.

Träningen

Träningen har fortsatt lite skakigt. Igår kände jag mig helt ur balans när vi körde tre-delat. En del kombinationer flöt på bra och kändes bra. En del andra moment gick sämre.

Idag tycker jag att banan var rolig. Coacherna från Australien hade lagt en fullängdsbana och bjöd in oss på den. Jag körde i stort sett hela banan som den var, förutom en port jag inte kände skulle bidra till något bättre flyt. Jag delade upp mina åk i två delar med ett stop lite längre ner där jag körde lite extra. Under mitt första åk glömde jag bort större delar av banan och gjorde en rejäl miss i början. Den nedre delen gick bra. Andra åket gick bra förutom på ett ställe i mitten. Det tredje gick bra förutom en eskimåsväng och en miss i slutet. Men som sagt tyckte jag att det var en rolig bana att köra och det var skönt att köra lite för mig själv.

Nu blir det middag snart och imorgon har vi lite senare träningstid tror.




- Today is grey, tomorrow is a new day!

Första passet

Igår anlände vi till Prag, jag, Isak, Patrik Spathon och Patrik Svensson efter vår långa resa från Falun-Stockholm-Nyköping. Natten till söndag spenderade vi på ett litet hotell nära autobahn någonstans i närheten av Berlin. Väl framme i Prag tidigt på söndag förmiddag hämtade vi upp Tommy och Erik som stannat här efter EM.

Hotellet vi bor på ser riktigt illa ut utifrån, men är en aning bättre inne. Rummen är ok men allt känns lite smutsigt. Frukosten däremot var inte ok!

Efter vi lämnat av all packning på hotellet åkte vi till banan där vi åt lunch först och sen körde ett pass. Jag kände mig lite sådär innan passet. Trött och stel. Paddlingen gick bra, körde först runt den övre delen, sen neråt och tog lite portar som jag kände för. Paddlade inte upp så mycket. Sen stannade jag på två ställen och surfade. Det var roligt och jag kände mig mycket bättre. Jag gick upp och körde ner en gång till, då anslöt jag mig till resten av gruppen och körde banor med dem. Tyvärr låg det ofta folk i vägen så jag fick avbryta nästan alla mina åk.

Nu har vi ätit frukost och ska åka till banan om en stund. Träningsplanen ser ut som så att största fokus kommer ligga på de lite svårare partierna i banan och för min del blir det lätta banor så att jag håller självförtroendet uppe och får flyt. Imorn kör vi fullängdsåk med australiensarna. Då kommer jag i alla fall inte satsa på någon tid utan att hitta linjerna och behålla flyt hela banan.

Nu måste jag upp och borsta tänderna!





- See ya later!

Mot Prag!

Nu var det länge sen jag uppdaterade! Det som har hänt är ett läger med utvecklingslaget i Lissfors där Patrik Svensson var ledare. Lägret var under Kristi himmelsfärd och varade alltså i fyra dagar. Lägret var mycket givande och vattenståndet var mycket bra.

Senaste nytt är att jag ska under morgondagen och dagen därpå sitta i bil med destination Prag. Min tanke var från början att jag skulle åka ner direkt efter sista skoldagen och träna där tillsammans med Tommy och Erik, men jag blev kvar i Dalarna med andra sysslor. Då det framgått till kommittén mm att jag var intresserad av att åka beslöts även att jag kunde få tävla på den första världscupen som ändå är där nere då. Så, nu ska jag ner och tävla världscup! Jag är otroligt nervös och spänd inför det men kommer se det som träning då det blir som en uppladdning inför U-23 EM i augusti, vilket är årets största fokus.

Jag kommer skriva mer där nere, detta var mest för uppdatering. Nu ska jag sova.




- Sleep, don't weep.

U- 23 EM i sommar!

I Falun avgjordes den sista uttagningstävlingen för 2010 års landslag. Banan kändes lång då vattnet sjunkit undan kraftigt den senaste veckan och hade tre partier där man lätt kunde köra bort sig. Helgens väder bjöd (som vanligt) på både regn och blåst blandat med sol.

I lördags gick helgen igång med en slalomsprint och störtloppssprint. Jag tyckte att jag körde ok, var ensam tjej så jag kunde bara jämföra med mig själv. Däremot var jag inte sist bland herrarna i slalomsprint finalen... Jag tror att min tid på störtloppen var bättre än sista tävlingen i höstas, vilket naturligtvis är mycket positivt.

Sverigecupen och uttagningstävlingen var i söndags (den 2a maj). Mitt första åk var OK tekniskt sätt men gick väldigt långsamt. Jag tog det försiktigt i en del portar som jag kände mig osäker i och i sista porten jag fick lite felskär på kanoten som tog tid att rätta till. Andra åket gick snabbare och kan ha varit en aning tightare. Tyvärr missade jag helt i den sista svåra kombinationen då jag svängde upp lite för mycket innan en port jag skulle göra spin i och gled bara förbi. Jag fick då paddla upp en liten bit och ta om porten. Med lite besvär i början också av vinden kom jag ner på två sekunder långsammare paddeltid än första åket men med ett islag mindre (två i första, ett i andra åket) fick jag därmed nästan exakt samma tid i båda åken, de skilde sig med 22 hundradelar.

Jag är inte alls nöjd med tävlingen. Om man tittar på sista tävlingen i höstas, tävlingen på våren förra året och den här tävlingen så märks det att träningen i vinter inte varit lika bra som under sommaren 2009. Min topp var i höstas och det är dit och lite till jag vill komma igen.

Positiva nyheter för mig är att jag kommer få åka på U- 23 EM i Markkleeberg, Leipzig, Tyskland den 6- 8 augusti 2010 tillsammans med juniorlandslaget, Johan Strandberg, Erik Holmer och Gustav Garmo och de andra i utvecklingslaget som är Fredrik Wahlén, Jonas Friedel, Erik Garmo och jag själv. Seniorlandslaget i år är Isak Öhrström, Patrik Spathon och Tommy Mörtberg som åker på EM, tre världscupar och VM.

Nu väntar riktigt hård träning och förhoppningsvis många roliga träningsläger och ev. en eller fler tävlingar innan målet som då är U- 23 EM.





- I don't want to live another life,
so I stick to what I prefer

Solkan

Tävling i Solkan.

Bratislava

Sista fallet i Bratislava.

Bratislava

Valssurfing YEAH!

Bratislava

Fortsätter nerför banan i Bratislava.

Bratislava

Bild på mig i övre delen av banan i Bratislava.

Tacen

Bild på banan i Tacen, efter fallet.

Då var det dags!

I helgen är det dags att ta an Strömsholm, Västerås. Störtloppstävlingen är inställd vilket jag tycker känns skönt pga. att det hade varit ett långt lopp att köra dagen innan slalomtävlingen.

Jag ska ta det lugnt och bygga vidare på processen.

Ny paddel

För er som inte vet tog jag hem en ny paddel i söndags. En Galasport Laki pro elite, från Enstasport. Förhoppningsvis får jag till en lite bekvämare längd och vinkel på den här paddeln än vad jag har haft tidigare och att bladen passar mig bättre.

Det var väl det. Ska sätta ihop den i veckan så jag hinner testa den ordentligt innan tävlingen.

Sverige cup 1 och 2 Kajakcross

I helgen tävlades det i kajakcross i både Nyköping och Uppsala. I lördags åkte jag, Erik, Fredrik och Tommy ner från Falun till Nyköping där första Sverigecupen hölls. Jag kände en spänd förväntan och tyckte att det skulle bli roligt. Däremot så hade jag stort överseende med tanke på min senaste axel incident och att veckan som varit inte har varit särskilt hård. Mitt tidskval gick lite sådär, jag tog det lugnt och inte på så stort allvar. Vi var tre damer som gick till final, Maria Lindren med snabbaste tid, jag och en tjej från Stockholm. Maria kom iväg först i starten med mig efter, med viss tvekan gick jag in först i den första porten som var en uppströmsport och blev utprejad i en våg som gjorde att jag blev tvåa in i andra uppströmmaren. Jag kom ifatt Maria just innan och höll på att få till det ganska bra. Men just innan jag skulle gå ut fick porten en rejäl smäll och började dingla fram och tillbaka vilket hindrade min utgång. Maria fick ett långt försprång till målet och jag blev tvåa.

Andra tävlingen i Uppsala på söndagen gick ännu sämre. Återigen blev jag tvåa i tidskvalet pga. en eskimåsväng under mitt åk precis efter fallet. Efter det gled jag ner till mål för att spara på krafterna. I semifinalen fick jag en jätte dålig start. I starten var man tvungen att hålla paddeln endast med höger hand och skjuta ifrån med den från rampen. Långt efter att jag landat i vattnet fick jag grepp om paddeln med vänster hand och var hindrad på ena eller båda sidorna från att kunna sätta ner paddeln i vattnet. Efter en kort kamp till första porten låg jag tvåa. Jag hade bra fart och var nästan ikapp Maria innan fallet. Återigen gick jag runt på samma ställe och fick göra eskimåsväng igen. MEN, när jag var påväg ner eller upp gjorde det fruktansvärt ont i min högra axel. Den hamnade i ytterläge och med trycket från vattnet blev påfrestningen så stor att det knakade lite. Jag försökte ta några paddeltag men det var lönlöst. Med hjälp av Maria kom jag in till land och vandrade med huvudet hängande till bilen och bytte om.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Uttagningstävlingarna börjar nu på söndag och min kropp håller inte. Jag har fortfarande lite besvär med min vänstra axel och fortfarande smärtar det i den högra från igår. Jag ska satsa mycket på konditionsträning i veckan och lätt paddling och styrketräning så jag kan starta i helgen.

Jag känner mig en aning uppgiven i dagsläget. Jag behöver verkligen så mycket träning nu, i sommar och i höst så att jag utvecklas mer. Förhoppningsvis är mina ambitioner större än mina motgångar.







- How hard we fall is how easily we rise above and beyond.

Solkan- Falun

Tävlingen i Solkan gick mycket sämre än jag trott och hoppats. Vi tränade i banan på fredagen, dagen innan tävling. Det gick inte så bra för mig. Jag hade fortfarande ont i axeln och var nervös inför tävlingen. Dessutom var det mycket folk i banan också.

Banan var svår och klurig på sina ställen. Mitt första åk gick väldigt långsamt och jag hade mycket problem. Jag hade inget flyt någonstans. Andra åket gick den övre delen lite bättre men på slutet var jag trött och hamnade långt ner i en uppströmmare med genomströmmande vatten och missade den. Jag tog sista semifinalplatsen.

Semin gick ok. Det är bara ett åk man kör på ny bana. Banan var till viss del tekniskt lättare men tyngre rent fysiskt. I slutet låg 4 uppströmmare på rad, varannan höger och varannan vänster. Jag gjorde som sagt ett ok åk, det var safe och nästan rent (ett islag) men det var också långsamt. Axeln värkte och kroppen kändes trött så det var skönt när det var över. Jag slutade på en 25e plats vilket var något sämre än jag hoppats.

Jag vill inte skylla ifrån min prestation men jag hade verkligen näst intill sämsta möjliga förutsättningar. Halvtrasig paddel, halvskadad axel, 1.36 kg tyngre kanot och så helt ny bana. Det som hade varit värre är ju väder och sjukdom. Nu har jag i alla fall deltagit på en tävling så jag är grymt revansch sugen!

För de andra svenskarna gick det också sådär. Patrik och Tommy missade tyvärr semin. Patrik hade min paddel då hans gick sönder några dagar tidigare och hade mycket problem med vinden i sitt andra åk. Tommy har ju haft sitt bekymmer med ryggen och inte kunnat träna 100% en tid före tävlingen och även han hade lite problem med vinden. Isak kom på 33e plats och gick därmed vidare till semi. Han blev sen 21a.

Efter vi sett hela semin satte vi oss i bussen och började vår långa resa mot Sverige. Efter ca 24h var vi i Nyköping där jag och Tommy dumpade en del packning, kanoter och paddlar innan vi satte oss på ett tåg till Stockholm. Tommy åkte sen vidare till Falun och jag till Söderbärke, hem till min mor. Där har jag nu varit i veckan och kom till Falun idag.

Imorgon är det kajakcrosstävling i Nyköping och på söndag i Uppsala. Det ska bli roligt fast jag hade nog gärna tränat mer innan.

La precis in alla bilder från lägret på datorn så det kommer dyka upp på bloggen snart!



- Game on!

Det börjar bli lite bättre nu, mina vänner!

Idag har jag paddlat två korta pass. Imorse körde jag bara på slätvattnet för att känna på axeln. Solen sken, ingen vind och inga moln så det kunde inte bli bättre. Efter en koll och uppvärmning med Marcus tog jag på mig shortsen och t- shirt mm. satte mig på vattnet och började paddla. Det kändes bra redan från början. Det var inga problem. Jag paddlade runt ett tag innan jag började med dragövningar och till slut körde jag några varv i portarna. Det kändes inte 100% bra men 98% i alla fall.

Andra passet fick jag köra ner en gång för banan. Det var ännu varmare och skönare väder än på morgonen så jag tog på mig en kortärmad jacka och körde. Jag stannade vid tre ställen på vägen ner och surfade lite. Det gick sådär, slutade i eskimåsväng. Kroppen kändes trött men OK. Det var härligt! Tyvärr blev det ingenting filmat på mig från Bratislava. Idag pga. ett litet missförstånd och tidigare för att jag inte kört så mycket. Just det, det finns visst film från när jag paddlade ner och gjorde illa axeln. Kanske lägger upp, kanske inte. Annars finns det lite film från Tacen.

Imorgon beger vi oss neråt igen, tillbaka till Slovenien och den här gången till Solkan. Vi tränar på fredag och på lördag är det tävling. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig. Jag har alltid föreställt mig att jag på min första tävling skulle överraska alla och ta en bra placering. Tyvärr känns det inte så nu. Vi får se hur det går och se det som en check bara vart jag är nu.



- To see what is not there gaze upon what is.

Illa illa

Har tråkiga nyheter. Som vanligt kan det inte bara gå bra hela tiden utan ibland händer det att något går åt helvete.

Jag glömde nämna en sak om sista passet i Tacen. Det var så att jag skulle stötta ifrån kanten på banan med paddeln och råkade sätta in den i en spricka, vertikalt. Jag fick inte loss den på ett tag för jag gled hela tiden framåt vilket gjorde vinkeln felaktig. Det har blivit en liten spricka i bladet och den går att böja ganska mycket. Den har ju hållit efteråt så det är ingen fara just nu. Jag vet bara inte hur länge den kommer hålla. Ska se om vi kan komma åt lite lagningsgrejer här nere så får jag fundera på att beställa ny paddel när jag är hemma igen.

Vidare så gjorde jag illa vänster axel igår under första passet. Det var i första droppet. Jag kom lite för långt in mot bakvattenskanten innan jag skulle in och upp vänster. Jag tappade balansen och försökte få kanoten att vända. Det gick sådär, kanoten flög åt andra hållet så jag stöttade med paddeln. Jag fortsatte glida neråt och hade ingen kontroll. Då hamnade axeln i ytterläge och det lät fruktansvärt men kändes något ännu värre. Jag tror att den antingen var helt ur eller bara på väg ur led men sen hoppade tillbaka igen. Jag gled ner till närmaste bakvatten och låg där bara och snurrade ett tag. Jag hade tappat greppet om paddeln med vänster hand. Efter en stund fick jag tag igen och gled ner till ett större och mer stillsamt bakvatten där jag klev upp och fick hjälp med grejerna.

Det gör fortfarande väldigt ont fast jag känner att rörligheten börjar komma tillbaka alltmer. Det är positivt. Får se hur mycket mer paddling det blir för mig den här resan.




- What doesn't kill you, makes you stronger? I have my doubts.

Tacen --> Bratislava

Sista passet i banan i Tacen kändes hur bra som helst. Jag körde hela passet vid den första valsen efter fallet. Från början kände jag mig lite osäker på hur jag skulle göra och vad som skulle hända. Dessutom låg det ett antal (ca 4-7) italienare och körde där också vilket gjorde mig lite besvärad och nervös. Efter ett tag struntade jag i det och körde det jag skulle. Jag tog det lite försiktigt och gjorde det lätt för mig först, sen fick jag mer och mer självförtroende så jag började ta för mig mer och gå ner i valsen. Efter drygt en timme då passet började lida mot sitt slut paddlade jag ner hela vägen och tog några portar. Det kändes grymt! Jag hade flyt hela vägen och bara gled på vattenytan. Det kändes jätte tråkigt att åka därifrån just då.

Vilodagen vi hade igår spenderade vi i Ljubljana, Sloveniens huvudstad och sedan i bilen. Vi åkte in efter frukost och var där i två timmar ungefär. Vi gick först omkring lite på en marknad och sen vidare till ett café. Det var lite ruggigt och fuktigt på morgonen men under tiden vi satt och, jag åt glass, tog det lugnt kom solen fram. Efter glassen ville jag gå vidare och titta runt på vad som fanns, såg en cool butik med bl a. solglasögon på vägen till marknaden som jag ville gå in i. Tyvärr var prisklassen helt över min budget. I den sista butiken jag var inne i köpte jag ett par nya vårskor. Vi åkte tillbaka till boendet, packade väskorna, åt lunch och sen till banan för att packa kanoter.

Bilresan från Tacen till Bratislava tog ungefär fem timmar. Vägen såg ungefär likadan ut hela tiden. Berg och kullar runtomkring, lite vattendrag här och var, små byar med varsin kyrka och en väldig massa tunnlar. Vi åkte också igenom Österrike på vägen. Väl framme vid boendet fann vi en riktigt fräsch lägenhet, dock bara med fyra rum/fyra sängar. Vi har två våningar, var på övervåningen finns ett kök och ett typ vardagsrum. Som lösning på problemet sover jag nu på soffan i det stora utrymmet. Vi får se hur det går. Det gick OK att sova natten som var, däremot var det jobbigt på morgonen när de andra kom upp för att äta frukost tidigare än vad jag ville gå upp. Nog om detta.

Klockan 12 idag har vi första träningspasset i banan här. Jag har inte fått någon klar uppfattning om hur det ser ut eftersom att alla andra har olika uppfattning. Skriver mer sen.



- För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.

Tacen, Ljubljana, Slovenien

I söndags eftermiddag var vi framme i Tacen efter ca 22 timmars bilåkning och ett ungefär 9 timmars stopp i Kassel, Tyskland. Där ställde vi dessutom tillbaka klockan och förlorade en timme. Vi åkte direkt till banan och kände lite på formen, vattnet och kanoten. Jag höll mig bara på slätvattnet.

Första riktiga passet körde vi igår. Vi började med att dela upp banan i tre delar och körde ner. Jag tyckte att det var svårt att hålla reda på allt så jag struntade efter ett åk i portarna och körde ner och stannade i lite olika bakvatten på vägen. På eftermiddagen körde jag ett lätt pass med fokus på två olika portar. I början av banan, efter fallet, går det en vals över hela banan. Där körde jag upp höger och upp vänster nedanför. Det kändes skönt att bara fokusera på en enda del. Tyvärr fanns det andra störande moment som var annat folk som körde både ovanför och nedanför mig. Annars gick det bra.

Den här morgonen körde jag i slätvattensbanan som ligger bredvid forsen. Jag körde power- aerobt på fullängdsbana, dvs. jag körde ner min bana under max och sen i något lägre tempo fast fortfarande med tryck i paddeln och så körde jag igen utan vila. Jag körde sex åk, vilade och så körde jag sex till. Det var jätte varmt när jag paddlade det pga. regn innan kändes lite kallt när jag bytte om så jag tog min polar- tech. Bortsett från att det blev varmt kändes det skönt att plåga kroppen lite.

Nästa pass idag ska jag köra ensam med Marcus, tränaren vi har med oss som jobbar på kanotgymnasiet, medan killarna kör det pass jag körde i morse då de körde fallet.




- We got a long way to go, and no time to get there.

Lägertime!

För ungefär tre veckor sedan kom jag hem från träningslägret i Prag. Sedan dess har jag koncentrerat mig mycket på skolan och att öka träningskvalitén hemma. Som mönsterbrytare har jag varit iväg och firat ett par släktfödelsedagar. Förra helgen, 20-21a mars, deltog jag på mitt första och vinterns andra träningshelg med säsongens landslagsaspirerande slalomkanotister. Vi tränade en del teknik, med klockning och på söndagen hade vi en träningstävling med reporter och fotograf från tidningen Dala Demokraterna. Artikeln fick en hel sida som publicerades redan på måndagen.

Det var en givande och absolut nödvändig helg med inte bara bra träning utan bra coaching också. Förutom bra diskussioner kring tävling och förberedande hade vi även individuella samtal med Ola och Mårten, landslags coach och landslagskapten, angående träning, mål mm. Det kändes bra att sitta ner och prata lite grann samtidigt som jag kände att jag ville mer än jag kunde bevisa.

På gång nu är träningsläger avslutande med en ICF ranking tävling i Slovenien. Första dagarna kommer spenderas i Tacen, Ljubljana där VM går 9-12 september 2010. Sedan kommer vi pga. någon raftingtävling där åka vidare till Bratislava, huvudstaden i Slovakien och fortsätta träna där. Anledningen till den långa resan dit är att EM går där 5-6 juni 2010. Efter en tid där packar vi bilen återigen för att ta oss tillbaka neråt till Solkan, Slovenien för att tävla.

Mina förväntningar på mig själv är ganska höga på träningsdelen då jag har höga mål och en stark vilja att uppnå dem. Vad gäller tävlingen är mina förväntningar något lägre. Det är min första internationella slalomtävling på ny bana dessutom. Jag har inte sett så många andra damer tävla så jag vet därför inte heller vad jag kommer möta. Hursomhelst är det en bra erfarenhet som kommer ta mig långt.

Resan börjar imorgon då jag och Tommy åker ner till Nyköping med min mamma. Vi sover där och åker vidare neråt Europa tidigt på lördag morgon.

Nu ska jag sova. Skriver mer när jag får läge.




- XX OO LOL USA

Hemma

I torsdags åkte vi tillbaka från Prag. Resan gick bra och i Nyköping blev jag, Erik och Patrik upphämtade av Eriks pappa. Det är skönt att vara tillbaka i lägenheten och maten men jag saknar värmen och den torra marken.

Lägret tyckte jag blev lyckat med träning. Jag hade tänkt paddla mer, körde nu ett pass/dag, men de sista dagarna kände mig tillräckligt sliten ändå så jag tror det var smart. Jag har tagit mina första löparsteg för i år också under lägrets gång. Vilket var otroligt skönt, tack vare vädret.

Har inte så mycket mer att säga nu. Jag är otroligt målmedveten och motiverad till att träna fram till uttagningstävlingarna!



- Det bästa vi har är nu.

Nyheter från Prag!

Våren är officiellt här! Tivolit mitt emot klubbhuset har öppnat, restaurangen här har börjat med uteservering, folk går med shorts och T- shirts och snön är borta! Den här dagen har varit underbar, i alla fall nästan. Efter lunch idag satte vi oss alla ner och njöt av solens värme i bara T- shirt. Det enda som störde var vinden, det har blåst kyligt hela dagen.

Vilodagen blev en heldag ute. Först åkte jag, Isak och Erik in till staden där vi först letade efter en schysst lunch och sen gick vidare till ett mysigt café. Medan vi gick runt såg vi en del intressanta saker bland annat en man som uppträdde i vinglas spelning. Jag köpte mig en halsduk som man trär över huvudet också. När det roliga tog slut tog vi T- banan ut till Tesco, en stor matvaruaffär vi brukar åka till här, för att handla mat och dubbel spisplatta. Vi tog bussen tillbaka till stationen närmast banan. Förutom att det tog lång tid och att vi inte riktigt visste vart vi skulle när vi klev av T- banan så gick det ganska smidigt.

De senaste två dagarna har paddlingen gått lite sämre. Eller egentligen inte. Jag har nog mest haft otur. Det började igår då vi skulle köra valsträning. Vi valde den som jag tycker är mest otäck och som jag sist jag var här lyckades undvika helt. Vi startade en bit ovanför, sen upp till vänster precis ovanför valsen och avslutade fram just i valsen. Mitt första åk slutade med en simtur. Jag hade ingen fart med mig ut ur uppströmmaren och tvekade lite. Jag kom nog också lite i sidledes ner och såklart fastnade jag. Jag lyckades hålla mig uppe ett tag och var påväg att komma loss, då välte jag runt. Jag försökte komma upp på eskimåsväng men jag hade inte hamnat helt upp-och-ned. Jag stötte med paddeln i botten och var nästan uppe. Problemet var att jag hade hamnat mot ena väggen/kanten så jag gick runt igen. Innan jag hann upp igen kände jag betong mot min kropp. Kapellet fastnade någonstans och lossnade så jag liksom ramlade ur kanoten. Då land redan var nära kunde jag snabbt ta mig ur vattnet. Kanoten var ok, paddeln hade jag fortfarande i handen och jag klarade mig med lite skrapsår på knät och ett blåmärke på ena höften. Det var bara att hoppa i igen och fortsätta passet. Det slutade mycket bättre.

Idag la vi en längre bana ca 11 portar som också involverade den där valsen lite grann. Det var en framport ovanför till vänster, samma som vi körde upp igår, och så upp till höger om valsen och sen fram just bakom. Så tanken var att man skulle ta valsen över från vänster till höger. Mitt första åk tvekade jag lite, mitt fokus var inte helt 100% och kroppen kändes seg, så jag körde rakt ner till upp höger istället för först vänster. Andra åket hade jag bestämt mig för att köra banan som den var lagd. Jag satsade och råkade svänga upp i bakvattnet där vid fram vänster (porten låg i bakvattnet/kanten). Just där sög vattnet väldigt mycket in mot däcken som gjorde hindret och jag fastnade där mot däcken och ena betongväggen. Jag försökte peta med paddeln för att skjuta mig ifrån men då fastnade den också mellan däcken! Med tanke på den stora valsen nedanför ville jag helst inte släppa paddeln och göra handeskil så jag satt där till Patrik kom och hjälpte mig loss. Typiskt nog lossnade mitt kapell där också. Återigen var jag nära kanten och kunde ta mig upp. Min utrustning klarade sig bra igen. Att min paddel har hållit så länge är ett under.

Jag mår jätte bra annars och är sugen på att paddla vidare. Tyvärr fick jag ganska ont i vänster axel när jag låg där i ett extremt läge. Får se hur det känns imorgon. Och oroa er inte, oturen ska vända.


- 'Cause the times they are a changin

Hemmastad i Prag

Vi har nu varit här i tre och en halv dag. Paddlingen känns hela tiden bättre och snön smälter flitigt. Jag känner verkligen att mitt självförtroende har växt mycket redan nu. Efter den här resan tänker jag inte sitta och hemma och ångra att jag inte tog för mig mer, jag vet att jag är bättre än så. Vi har hittills kört lite teknik, fullängdsåk i aerobt tempo och fullängdsåk idag. I lördags när vi kom ner försökte jag bara känna på banan och vågorna lite sen har träningen blivit seriös.

Vädret har varit fortsatt bra med växlande molnighet, prognoserna verkar inte helt 100% riktiga hela tiden så vi får se vad som sker under veckan. Det enda negativa hittills med resan har varit matlagningen. Spisen här fungerar inte riktigt som den ska, ibland stängs den av helt och annars är det bara en platta som fungerar om vi inte använder riktigt små kastruller som inte täcker så stor del av plattorna. Som ni kanske förstår kan vi inte använda små kastruller när vi är fyra hungriga idrottare som ska mättas. Det här problemet hade vi även förra våren när vi var här med kanotgymnasiet och då fick vi höra att de skulle byta ut den. Tydligen har det inte blivit av.

Imorgon har vi vila och ska då passa på att åka in till downtown Praha. Vi ska faktiskt kolla efter någon mobil spisplatta att köpa för att få en mer effektiv matlagning här nere. Härom dagen tog det en och en halv timme att tillaga pasta och sås. Inte ok! Annars ska vi bara gå runt, ta en fika och äta lunch. Får se om jag hittar något kul att ta med hem. Inget för stort och tungt dock, vill inte utmana marginalerna på flygplatsen.

Från kvällens film blir mitt slutcitat


- Forever strong

Avresa, ankomst- värme!

I fredags eftermiddag åkte jag ner till Nyköping tillsammans med Erik från Falun. Eriks pappa var snäll och körde oss ner efter jobbet och övernattade med oss så vi fick skjuts ut till Skavsta flygplats igår morse.

Planet skulle avgå 7.45 och vi var där i god tid för att hinna packa ihop kanoterna + lite paddelkläder i fodral, väga in och sedan checka in. Allt gick snabbt och enkelt. Av någon anledning blev påstigningen försenad som skulle varit färdig 30 minuter före avgång. Jag är osäker på vilken tid vi kom iväg. Vi landade i alla fall ca 9.45 vilket jag gissar på var lite drygt 15 minuter efter beräknad ankomst tid.

Efter att vi fått allt bagage, alla kanoter och paddlar var hela, försökte vi få tag på antingen taxi eller hyrbil ut till banan. Det blev hyrbil. Vid 12- tiden var vi äntligen framme efter att ha tagit en lång omväg hit från flygplatsen. Vi packade ur alla grejer och la in väskorna på rummen och kanoterna där de skulle vara. Nästa hållplats var mat. Sen åkte vi och storhandlade för båda veckorna.

Ett första pass i banan hann vi också med igår. Det kändes otroligt skönt! Även fast jag var lite kaxig och tog min sommarjacka och skippade dessutom både mössa och paddelhanskar. Det är ju trots allt en skillnad på ungefär 20 grader. Jag började frysa lite grann efter 45 minuter i forsen ungefär, men det var det värt.

Jag var väldigt nervös innan jag klev i. Sen kändes det alldeles härligt att paddla i slalombanan här. Jag körde inget specifikt pass utan gled mest runt för att känna på banan. Jag tror att jag kommer ha en otroligt givande tid här.



- Maybe you’re not here, maybe you are.

Winter, go away!

Nu har jag spännande nyheter att berätta!

I förra veckan bestämde jag, Isak, Patrik och Erik att vi skulle flyga ner från Skavsta till Prag med Ryanair. Vi kommer vara borta i 12 dagar och träna i Troja. Det ska bli riktigt skönt att komma bort från minusgrader och ständigt fallande snö. I Prag ska det vara mellan 3 och 10 grader varmt! Jag är väldigt glad att jag tillslut beslöt mig för att åka med.

Vi kommer bo i klubbhuset där vi har tillgång till internet och kök, vi lagar egen mat för att hålla ner kostnaden.

Det senaste som har hänt annars är att första pololägret för damer är avklarat. Det var ett givande läger med mycket spel och träningstid. Tågresan hem var desto mindre kul. Då jag bokade biljetterna så sent fanns det inga flygbiljetter kvar på söndagen så jag bokade tåg istället. Det tog drygt 13½ timme att komma fram till Stockholm. Med tanke på den långa resan unnade jag mig i alla fall en plats i liggvagnen.

I Stockholm stannade jag sedan för att först gå den andra kursen på Bosön som heter Prestation genom Kommunikation. Den här gången tyckte jag att det var riktigt bra och jag har tagit med mig mycket hem. På lördagen spelade jag kanotpolo turnering som hemma klubben J-kork stod för att anordna. Det var jätte roligt. I mitt lag var vi tre tjejer, varav en helt nybörjare på polo och två inlånade från herrlaget. Vi gjorde stora framsteg under kvällen så det var nästan värt att förlora.

I Falun är det kallt och mörkt fortfarande. Skolan fungerar ok trots att jag är borta mycket. Jag ser fram emot våren och känner att den snart kommer vara här!


- Vision is the art of seeing the invisible

Kylan är här för att stanna

Kort sammanfattning från Danmark först

Resan ner gick utan problem. Tyvärr började jag känna mig dålig under resan och kunde inte sova någonting alls första natten. Gick upp med illamående och huvudvärk. Fick i mig en halv smörgås och kräktes utanför simhallen. Jag kände mig genast lite bättre men samtidigt energilös eftersom magen blev tom. Då Sofia varit sjuk sen tidigare satte jag mig på startlinjen i första matchen ändå. Första matchen spelade vi utan koll på oss själva och varandra. Trots förlust höll vi humöret uppe.

Jag åt bara någon frukt under dagen och drack kaffe när jag började känna att jag nog inte var sjuk utan att mitt illamående bara var en reaktion på dålig sömn. Vi lyckades inte vinna någon av de resterande 3 matcher den dagen men vi förbättrade spelet mycket. Under natten som kom lyckades jag sova lite grann och var betydligt piggare på söndagen. Vi hade bara en match kvar mot ett ofullständigt klubblag från Berlin. Vi vann med liten marginal. Det kändes riktigt skönt att få avsluta en turnering med en bra match. Dock hade vi en liten incident på vägen hem som kunde slutat fruktansvärt illa.

Det som hände på vägen var att vi efter Jönköping, där vi lämnat 5 kanoter, kände att en av kanoterna som kvar på taket inte satt fast ordentligt. Först stannade vi på en påfart till E4an och jag klättrade ut genom fönstret och spände. Vi fortsatte en bit. Återigen lät det lite som att något vibrerade på taket. Jag sträckte ut min hand och försökte känna. För att vara på den säkra sidan svängde vi av och körde in på en parkering eller liknande. En av remmarna kändes väldigt hård och släppte liksom efter att vi försökte spänna. Den bytte vi då ut. Jag hoppade upp på taket för att byta rem. Jag ställde mig med en fot på biltaket/dörren (vi hade minibuss med skjutdörr) och en fot mellan sätet och dörren. För att få så mycket kraft som möjligt lutade jag mig bakåt och drog. Plötsligt hör jag ett knak och tappar handfästet helt och hållet. Under en kort stund känner jag hur min kropp faller bakåt, rakt ner mot den hårda marken. Min första reaktion var att jag inte fått ont, marken var inte så hård. Sen känner jag Lindas starka armar runtom mig samtidigt som jag upptäckte att mitt ena knä hamnat i kläm mellan dörren och sätet.

Vi var alla i chock efter händelsen, glada att Linda snabbt fångade upp mig. Som sagt så landade jag aldrig på marken vilket hade kunnat ge en ordentlig hjärnskakning. Den enda skadan jag fick var en stor svullnad i knävecket. Jag kunde inte gå ordentligt på en hel vecka. Det gick varken att sträcka ut eller böja helt. Det var från början helt svart blåmärke lika stort som 3-4 tennisbollar. Min största oro var att det gjorde ont långt ner i vaden som även kändes lös på något vis. En annan märklig grej var att det såg ut som att jag hade ett skärsår rakt över knävecket som blödde en stund i bilen. Med tanke på att jag faktiskt kunde halta mig fram uteslöt jag att något ledband hade gått av helt. På Bosön träffade jag Linda igen som är utbildad sjukgymnast, hon undersökte mitt knä och kunde inte hitta någon trasig del.



Träningen i Falun har varit knackig. Efter nyår kom jag tillbaka bara några få dagar då det var som kallast här. Efter det var jag borta i både Danmark och på Bosön i sammanlagt 10 dagar. Jag har försökt ta mig ut och paddla de tillfällen vi har Bobbo där som tränare. Temperaturen har gått från något mild till iskall den senaste veckan. Det är lite jobbigt att ta sig ut och paddla nu både mentalt och fysiskt. Det bildas is överallt vilket gör all utrustning tung och obehändig.

Nu i helgen var jag ute tidigt både lördag och söndag och paddlade. Det var inte så farligt, temperatur omkring -18grader. I början på passet i lördags fastnade jag lite i en port som låg halft under vatten med stora isblock på pinnarna. Jag tappade balansen helt då jag försökte flytta undan den, jag gick runt och försökte först få tag i paddeln med ena handen som jag släppt för att få tag i porten. Det var sjukt kallt! Går inte att beskriva med något annat ord än brainfreeze. Först tänkte jag att det inte skulle att paddla mer, det var bara in i en varm dusch som gällde. Men så efter ett tag var det inte så farligt, paddeljackan är väldigt tät så det kom knappt in något vatten.

Nu har jag fått en jobbig förkylning med både hosta och halsont. Får se vad det blir av detta. Mina närmaste planer är Luleå till helgen på kanotpolo landslagsläger. Nästa vecka kommer spenderas i Stockholm då vi ska gå den andra kursen på en landslagsutbildning vi började på efter Danmark.




- Utan handling, mål och strävan blir teorin meningslös.

Gott nytt år

Det är inte mycket som har hänt sedan sist. Träningen och skolan har flutit på OK, det har dock varit kallt att vara ute och paddla i den fallande snön. Men jag har i alla fall haft busskort den senaste tiden så att jag inte har behövt frysa på vägen hem.
Vi hade en tenta i slutet av november och efter det har vi haft några mindre gruppuppgifter och seminarier. Jag kan inte klaga på att det har varit mycket att göra, vilket är tacksamt.

På söndagen innan julafton åkte jag och Fredrik över till mamma för att ta det lugnt och hjälpa till med förberedelser. Julafton var lugn till en början och vi trodde vi låg bra till tidsmässigt men sen kom stressen. Efter Kalle Anka var det dags för sill och varmrätter. Menyn såg likadan ut som alla år och vi åt oss mätta allihopa. Lite senare på kvällen kom tomten och alla julklappar delades ut. Jag fick en del saker till hemmet som t ex. våffeljärn, skohylla och klädhängare.

På annandagen åkte jag och Fredrik vidare till pappa där vi en gång till firade jul med farmor. Annars passade jag på att träffa så många vänner som möjligt och uträtta ärenden när jag ändå var i Stockholm.

Det nya året invigdes i Örebro med middag och fyrverkerier, inget märkvärdigt.

Nu sitter jag i min lägenhet i Falun igen. Skulle egentligen åkt upp till Sälen med mamma och familj men kände att jag behövde vara hemma ett tag för att ta igen lite skola och ev. träning. Jag har känt mig hängig till och från med halsont, huvudvärk och förkylning så jag får se om det blir någon intensiv träning här.

På fredag ska jag åka ner till Danmark med kanotpolo landslaget där vi ska spela en turnering för att sparka igång säsongen. Återkommer med resultat och utvärdering.



Då återstår det bara för mig att önska er alla ett gott nytt år!