Jag har glapp i axeln. Den har varit ur led, två gånger i år faktiskt.. första gången var i Australien tidigt i våras och nu har det hänt igen. Den värsta smärta är över och det mesta av rörligheten är tillbaka. Min plan att åka Australien igen i år är därför inställd, istället stannar jag hemma och tränar bra, kanske får operation och tränar bra.
Förutom det självklara fysiska som det påverkar att vara skadad har det varit väldigt jobbigt psykiskt för mig. Motivationen att göra någonting överhuvudtaget är nästan borta vilket påverkar allt runtomkring. Den enda träning jag har utfört har varit på cykel och lite styrketräning för ben och mage, förutom rehab. Mina vänner och familj har varit jätte stort stöd och det är jag evigt tacksam för!
Hörs vi inte före jul så önskar jag alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!
- As your faith is strengthened you will find that there is no longer the need to have a sense of control, that things will flow as they will, and that you will flow with them, to your great delight and benefit.
onsdag 7 december 2011
lördag 5 november 2011
Sista dagarna för den här gången
Nu är det snart dags för sista passet i Roudnice. Träningen har varit riktigt bra här och det har varit väldigt roligt. Kroppen känns lagom sliten och skönt trött, önskar att jag var i bättre form dock men det kommer snart. Jag är nu mer taggad och motiverad än jag har varit sen i våras till att träna mycket och smart. Jag har både kapacitet och potential att ta till vara på, det kommer vara en tuff väg väl värt.
Första igår passet var teknik på korta banor. Vi la inte särskilt svåra kombinationer däremot tränade vi mycket runt de lite svårare partierna. Det var ett roligt pass.
Sista passet igår körde vi aeroba loopar på hela banan, vi körde ca 10 åk ner och bar upp. Det mesta gjorde jag schysst men ibland var det folk iväg eller andra störande moment som gjorde att jag tappade fokus lätt och hade svårt att återfå det. Efter det var jag trött och vi bastade (riktigt nice!) nästan en timme före maten.
Morgonpasset idag var halvåk, en bana på den övre halvan och en bana på nedre halvan. Vi hade både klocka och filmning på passet men jag fokuserade mest på flyt och hitta linjerna snarare än att paddla fort. Den nedre delen tyckte jag var svår, vi körde upp vänster i droppet vilket jag inte har kört någonting tidigare här. Det blev oftast antingen för låg eller för hög ingång för mig.. så det ska jag träna mer på det kommande och sista passet på hela veckan. Sen väntar den långa färden hem. Jag gissar på att vi kommer till Nyköping någon gång mitt på dagen, där säger vi hejdå och byter till våra bilar, ja eftersom Fredrik åkte ner tidigare står både hans och min bil där. Sen får jag se om det blir nonstop till Falun eller ett stopp i Stockholm på vägen. Hur som helst hade jag gärna stannat kvar här en vecka eller två till, synd att banan i Troja, Prag är under renovering jag gillar den lite mer faktiskt. Oj, nu är det dags att byta om! Ses i Sverige.
-Only passions, great passions can elevate the soul to great things.
Första igår passet var teknik på korta banor. Vi la inte särskilt svåra kombinationer däremot tränade vi mycket runt de lite svårare partierna. Det var ett roligt pass.
Sista passet igår körde vi aeroba loopar på hela banan, vi körde ca 10 åk ner och bar upp. Det mesta gjorde jag schysst men ibland var det folk iväg eller andra störande moment som gjorde att jag tappade fokus lätt och hade svårt att återfå det. Efter det var jag trött och vi bastade (riktigt nice!) nästan en timme före maten.
Morgonpasset idag var halvåk, en bana på den övre halvan och en bana på nedre halvan. Vi hade både klocka och filmning på passet men jag fokuserade mest på flyt och hitta linjerna snarare än att paddla fort. Den nedre delen tyckte jag var svår, vi körde upp vänster i droppet vilket jag inte har kört någonting tidigare här. Det blev oftast antingen för låg eller för hög ingång för mig.. så det ska jag träna mer på det kommande och sista passet på hela veckan. Sen väntar den långa färden hem. Jag gissar på att vi kommer till Nyköping någon gång mitt på dagen, där säger vi hejdå och byter till våra bilar, ja eftersom Fredrik åkte ner tidigare står både hans och min bil där. Sen får jag se om det blir nonstop till Falun eller ett stopp i Stockholm på vägen. Hur som helst hade jag gärna stannat kvar här en vecka eller två till, synd att banan i Troja, Prag är under renovering jag gillar den lite mer faktiskt. Oj, nu är det dags att byta om! Ses i Sverige.
-Only passions, great passions can elevate the soul to great things.
torsdag 3 november 2011
Stukad fot, vilodag och fullängdsåk
Det är ungefär vad min vecka har bestått av. Vi ankom Roudnice vid 13tiden i söndags efter en ganska skön resa från Nyköping. Det första vi gjorde när vi kom fram var checka in på boendet och äta lunch innan första efterlängtade passet i banan. Första passet gjorde vi lite vad vi själva kände för. Jag surfade lite på översta vågen runt en port och gled sedan neråt, loopade lite grann, paddlade ner, gick upp och paddlade neråt en vända till. Det var ett väldigt skönt och roligt pass, länge sen jag paddlade konstgjort.
Måndagens pass bestod av fyrdelat med videofilm på morgonen och korta banor vi loopade på eftermiddagen. Någonstans i mitten av morgonpasset kände jag att jag hade hittat bra balans och känsla i kroppen. Vi körde inte särskilt svåra banor men de var annorlunda mot hemma då det finns lite annat att träna på här som tex. valsmoves.
Tisdagen blev bara ett pass för mig. Det var en ruggig morgon, vi åt frukost och sen kollade banläggning, värmde och körde. Vi var uppdelade i två grupper, en grupp fick direkt coaching av Mackan och den andra gruppen (Fredrik och jag) blev filmade av Hanna. Vi loopade på två ställen, började uppe och körde två olika banor kring en liten vals och sen längre ner, två olika banor kring skruv valsen. Jag tycker själv att jag paddlade riktigt bra, inte perfekt däremot hade jag inga svårigheter att klara banorna. Det var bara när jag fegade lite vid skruv valsen som jag inte riktigt hamnade där jag ville. Det var när vi skulle byta till sista sektionen och paddla vid droppet som jag stukade foten. Jag var påväg uppifrån och skulle in och upp höger i bakvattnet som är byggt med ett stort plank i droppet som liksom sticker snett ut från kanten där vattnet rör sig som snabbast. Där kom jag med all fart och "bonkade" rejält. Det var lätt att tro att det inte gick att göra med tanke på allt vatten man måste paddla igenom för att bonka planket.. men det lyckade jag i alla fall göra och resultatet av det var en stukad fot och en mosad framspets.
På eftermiddagen coachade jag några av grabbarna istället för att sitta på rummet och tycka synd om mig själv för att jag inte kunde paddla. De som är här är Tommy Vince, Erik Holmer och Ludwig Andersson från Nyköping samt Tobias Antonsson från Västerås, de är elever på KG (kanotgymnasiet). Mackan är här och coachar dem, mig, Fredrik och Hanna är här och stöttar och filmar.
Vilodagen igår onsdag spenderade vi inne i Prag. Först åkte vi förbi Troja för att handla paddelkläder och kolla på ombyggnationen av banan. Jag köpte en varm t-shirt och ett par varma underställsbyxor. Vi hade planerat att spela lasergame i staden men det blev det inte av pga. att det stället vi gick till hade lagt ner. Istället gick vi och shoppade det och fikade.
Foten känns bra nu, det var en mild stukning. Jag hade linda på fram till igår natt. Resten av kroppen är trött, vädret är ruggigt och maten är ätbar.
Dags för nästa pass!
-The foot feels the foot when it feels the ground.
Måndagens pass bestod av fyrdelat med videofilm på morgonen och korta banor vi loopade på eftermiddagen. Någonstans i mitten av morgonpasset kände jag att jag hade hittat bra balans och känsla i kroppen. Vi körde inte särskilt svåra banor men de var annorlunda mot hemma då det finns lite annat att träna på här som tex. valsmoves.
Tisdagen blev bara ett pass för mig. Det var en ruggig morgon, vi åt frukost och sen kollade banläggning, värmde och körde. Vi var uppdelade i två grupper, en grupp fick direkt coaching av Mackan och den andra gruppen (Fredrik och jag) blev filmade av Hanna. Vi loopade på två ställen, började uppe och körde två olika banor kring en liten vals och sen längre ner, två olika banor kring skruv valsen. Jag tycker själv att jag paddlade riktigt bra, inte perfekt däremot hade jag inga svårigheter att klara banorna. Det var bara när jag fegade lite vid skruv valsen som jag inte riktigt hamnade där jag ville. Det var när vi skulle byta till sista sektionen och paddla vid droppet som jag stukade foten. Jag var påväg uppifrån och skulle in och upp höger i bakvattnet som är byggt med ett stort plank i droppet som liksom sticker snett ut från kanten där vattnet rör sig som snabbast. Där kom jag med all fart och "bonkade" rejält. Det var lätt att tro att det inte gick att göra med tanke på allt vatten man måste paddla igenom för att bonka planket.. men det lyckade jag i alla fall göra och resultatet av det var en stukad fot och en mosad framspets.
På eftermiddagen coachade jag några av grabbarna istället för att sitta på rummet och tycka synd om mig själv för att jag inte kunde paddla. De som är här är Tommy Vince, Erik Holmer och Ludwig Andersson från Nyköping samt Tobias Antonsson från Västerås, de är elever på KG (kanotgymnasiet). Mackan är här och coachar dem, mig, Fredrik och Hanna är här och stöttar och filmar.
Vilodagen igår onsdag spenderade vi inne i Prag. Först åkte vi förbi Troja för att handla paddelkläder och kolla på ombyggnationen av banan. Jag köpte en varm t-shirt och ett par varma underställsbyxor. Vi hade planerat att spela lasergame i staden men det blev det inte av pga. att det stället vi gick till hade lagt ner. Istället gick vi och shoppade det och fikade.
Foten känns bra nu, det var en mild stukning. Jag hade linda på fram till igår natt. Resten av kroppen är trött, vädret är ruggigt och maten är ätbar.
Dags för nästa pass!
-The foot feels the foot when it feels the ground.
lördag 29 oktober 2011
HT11
Det kändes som ett tag sedan jag hade roliga nyheter att komma med. Tävlingssäsongen den här sommaren/hösten har varit en stor besvikelse. Jag valde att jobba i Stockholm och med det inte mycket träning tyvärr. I september var jag tillbaka i skolan och Falun igen och allt rullar på nu. Allt förutom att jag har känt mig överansträngd i axlarna, speciellt höger gör ont. Den här veckan har jag därför vilat en del från paddling och kört på konditions- och bålträning.
Nu sitter jag såhär på en lördagsmorgon, har precis ätit frukost och njuter av mitt goda kaffe. Till er som hört mig säga att jag ska sluta dricka kaffe (i alla fall på morgonen) och nu undrar vad som hände, svarar jag med att jag drack inte kaffe mer än ett par gånger i veckan, mest i skolan eller på fika med vänner, men nu i veckan kände jag att det var dags att damma av kaffebryggaren bara för att det är så gott med kaffe!
Åter till sak, om en liten stund kommer Hanna förbi här då vi ska åka tillsammans med Mackan och Nyköpingsgänget ner till Roudnice, typ Prag på träningsläger. Fredrik möter oss där på söndag efter att ha varit i Nottingham, England hos Tommy den här veckan.
Med nu mindre än 20 minuter kvar är det dags att packa och diska från frukosten! Jag måste verkligen byta bild också, det hinns förstås inte nu...
Nothing is impossible, the word itself says "I'm possible"
Nu sitter jag såhär på en lördagsmorgon, har precis ätit frukost och njuter av mitt goda kaffe. Till er som hört mig säga att jag ska sluta dricka kaffe (i alla fall på morgonen) och nu undrar vad som hände, svarar jag med att jag drack inte kaffe mer än ett par gånger i veckan, mest i skolan eller på fika med vänner, men nu i veckan kände jag att det var dags att damma av kaffebryggaren bara för att det är så gott med kaffe!
Åter till sak, om en liten stund kommer Hanna förbi här då vi ska åka tillsammans med Mackan och Nyköpingsgänget ner till Roudnice, typ Prag på träningsläger. Fredrik möter oss där på söndag efter att ha varit i Nottingham, England hos Tommy den här veckan.
Med nu mindre än 20 minuter kvar är det dags att packa och diska från frukosten! Jag måste verkligen byta bild också, det hinns förstås inte nu...
Nothing is impossible, the word itself says "I'm possible"
måndag 15 augusti 2011
Träningen i Lissfors och världscupen i Prag
Jag är sen att uppdatera men tänkte ändå skriva några rader om träningen i Lissfors för två veckor sen. Jag körde bara ett pass på tisdagen då jag kom upp och sen två pass fram till och med fredag då jag åkte till Stockholm igen. Passen vara alla utom det sista korta banor med fokus på att vara ren och börja lugnt sen successivt gå på högre fart. Sista passet körde jag fullängdsåk. Fyra stycken och tiderna var bästa 106 och sämsta 110 sekunder, något jag är ganska nöjd med. Hela veckan där var bra och det var väldigt roligt att paddla där igen.
Nu i veckan har jag varit ytterligare på utflykt. I onsdags flög jag ner till Prag för att vara där och beskåda slalompaddling av högsta klass, nämligen sista av fyra världscuper. Kanoten lämnade jag hemma men tog med allt annat och testade Galasports Sonic, en kajak som kom ut ny för ungefär ett år sen och har visat sig vara populär. Jag testade både en mindre och en större. Måste säga att även fast jag inte tyckte det kändes någon stor skillnad satt jag bättre i den som var lite större. Hoppas på att kunna skaffa den en Sonic snart om jag kan få min nuvarande slalomkajak såld!
Tävlingen var riktigt bra och det var en spännande herr final, det skilde sig endast 0.05 sek mellan 1a Vavra Hradilek och 2a Daniele Molmenti. Det enda som saknades var Fredrik och de andra svenskarna på semin, jag tyckte att Fredrik körde ett väldigt stabilt andra åk men med ett litet missöde med botten kostade honom några sekunder som gjorde åket långsamt. Men jag vet att han kan paddla bättre än så och väntar bara till han får till sin bästa prestation på tävling. Att vara där och tävla själv hade självklart varit mycket roligare men jag känner att jag har fått en nytändning, mer inspiration och motivation igen. Det var också kul att umgås med de som jag har lärt känna och anser vara vänner. Nu ska jag jobba lite till på Svima.
- Just as water flows in rivers, time is never ending. We shall get there some day.
Nu i veckan har jag varit ytterligare på utflykt. I onsdags flög jag ner till Prag för att vara där och beskåda slalompaddling av högsta klass, nämligen sista av fyra världscuper. Kanoten lämnade jag hemma men tog med allt annat och testade Galasports Sonic, en kajak som kom ut ny för ungefär ett år sen och har visat sig vara populär. Jag testade både en mindre och en större. Måste säga att även fast jag inte tyckte det kändes någon stor skillnad satt jag bättre i den som var lite större. Hoppas på att kunna skaffa den en Sonic snart om jag kan få min nuvarande slalomkajak såld!
Tävlingen var riktigt bra och det var en spännande herr final, det skilde sig endast 0.05 sek mellan 1a Vavra Hradilek och 2a Daniele Molmenti. Det enda som saknades var Fredrik och de andra svenskarna på semin, jag tyckte att Fredrik körde ett väldigt stabilt andra åk men med ett litet missöde med botten kostade honom några sekunder som gjorde åket långsamt. Men jag vet att han kan paddla bättre än så och väntar bara till han får till sin bästa prestation på tävling. Att vara där och tävla själv hade självklart varit mycket roligare men jag känner att jag har fått en nytändning, mer inspiration och motivation igen. Det var också kul att umgås med de som jag har lärt känna och anser vara vänner. Nu ska jag jobba lite till på Svima.
- Just as water flows in rivers, time is never ending. We shall get there some day.
onsdag 3 augusti 2011
Träning i Lissfors
Har tagit ledigt från jobbet några dagar den här veckan för att träna i Lissfors. Jag åkte upp med Fredrik igår från Stockholm och har kört två pass hittills. Det har varit roligt och gått ganska bra, alla åk har inte varit klockrena men det har gått bättre. Nu sitter jag i min lägenhet i Falun och ska snart åka tillbaka till Dala- Floda. Åker tillbaka till Stockholm på fredag eftermiddag och jobbar igen på lördag.
- For every disciplined effort there is a multiple reward.
- For every disciplined effort there is a multiple reward.
torsdag 2 juni 2011
Fullt upp
Ja, det är precis vad det har varit nu ett tag. Fullt upp med skola, arbete, träning och det underbara sociala livet. I skolan håller vi nu på att avsluta sista terminen i årskurs två med att skriva B- uppsats inom ämnet pedagogik där jag har gjort en studie på kanotgymnasiet. Arbetar gör jag på Kanotcenter Svima Sport AB med uthyrning av kajaker/canadensare och även i butik där vi säljer allt inom paddling och en del cykel samt outdoor utrustning. Med det har jag inte haft mycket tid och ork till att blogga samtidigt som jag inte har haft mycket roligt att berätta. Det enda roliga att dela med mig av jobbet på Svima och allt roligt Stockholm har att bjuda på!
Kommer med ett längre inlägg snart. Kika gärna in på länken till Svimas hemsida så länge.
- I have a dream...
Kommer med ett längre inlägg snart. Kika gärna in på länken till Svimas hemsida så länge.
- I have a dream...
tisdag 12 april 2011
Söndagens slalomtävlingen
Slalomtävlingen i söndags gick inge vidare bra för min del. Det var sju portar varav tre låg på slätvattnet. Vattenståndet var något av det högsta på väldigt lång tid, en och en halv meter över normal vårflod om jag förstod det rätt. I första åket kom jag helt fel i "fallet", hade missbedömt avståndet och vattnets kraft in till port nummer fyra som var upp höger efter vågen. Med den fart jag fick hade jag ingen chans att ta varken uppströmmaren eller nästa port som var fram något till vänster om mitten. Så istället gled jag ner och tog de sista portarna.
Inför det andra åket hade jag en tydligare bild över vilken linje som var bäst för att klara portarna. In i uppen på höger sida kom jag in lite för högt men ändå okej verkade det som men så hade jag ändå lite problem att ta mig runt portkäppen vilket tog väldigt lång tid. Utgången blev stressig och jag tyckte mig ha en bra linje till port nummer fem. Så jag vände ner för tidigt och då missade jag den porten med väldigt liten marginal på grund av att vattnet var pulserande och bubbligt just där den porten hängde, så jag trycktes helt enkelt bort från porten och hade inte tillräckligt med tid eller kraft att förhindra detta. Resten av banan gick bra och jag slutade som etta av seniordamerna dock tvåa efter junioren Lisa som hade en sekund snabbare tid än mig. Spekulationer kring vad det kan bero på är inget att bry sig om då jag förlorade mycket mer tid på att försöka ta alla portar.
- Om det inte skulle vara för "om inte" skulle alla vara världsmästare.
Inför det andra åket hade jag en tydligare bild över vilken linje som var bäst för att klara portarna. In i uppen på höger sida kom jag in lite för högt men ändå okej verkade det som men så hade jag ändå lite problem att ta mig runt portkäppen vilket tog väldigt lång tid. Utgången blev stressig och jag tyckte mig ha en bra linje till port nummer fem. Så jag vände ner för tidigt och då missade jag den porten med väldigt liten marginal på grund av att vattnet var pulserande och bubbligt just där den porten hängde, så jag trycktes helt enkelt bort från porten och hade inte tillräckligt med tid eller kraft att förhindra detta. Resten av banan gick bra och jag slutade som etta av seniordamerna dock tvåa efter junioren Lisa som hade en sekund snabbare tid än mig. Spekulationer kring vad det kan bero på är inget att bry sig om då jag förlorade mycket mer tid på att försöka ta alla portar.
- Om det inte skulle vara för "om inte" skulle alla vara världsmästare.
lördag 9 april 2011
Slalom och kajakcross i Uppsala
Imorgon söndag den 10 april är det säsongens första slalomtävling och min första kajakcrosstävling för året. Jag kommer åka ner tillsammans med Falu kanotklubb tidigt på morgonen och sen hem direkt efter tävlingen är avslutad. Klockan 11:00 är det första start för slalomtävlingen och klockan 13:30 drar crossen igång.
Formen är inte riktigt på topp idag, inte för att jag inte har tränat tillräckligt bra utan mer för att träningen har varit tung och axelproblemen har gjort sig påminda under veckan. Största fokuset ligger ändå om tre veckor då vi har uttagningstävlingar och formen ska vara i topp.
Det ska bli roligt att komma ner och tävla i Uppsala där det brukar vara mycket folk som kommer och tittar. Nu är det dags att sova. Vila kroppen lite och ladda imorgon med en dunderfrukost!
- The slow one now will later be fast.
Formen är inte riktigt på topp idag, inte för att jag inte har tränat tillräckligt bra utan mer för att träningen har varit tung och axelproblemen har gjort sig påminda under veckan. Största fokuset ligger ändå om tre veckor då vi har uttagningstävlingar och formen ska vara i topp.
Det ska bli roligt att komma ner och tävla i Uppsala där det brukar vara mycket folk som kommer och tittar. Nu är det dags att sova. Vila kroppen lite och ladda imorgon med en dunderfrukost!
- The slow one now will later be fast.
fredag 18 mars 2011
"Hemma"
I tisdagsmorse landade jag på Arlanda, Stockholm. Jag möttes av sol och kyla när jag klev ut. Hela resan hem gick bra och kändes relativt snabbt. Tyckte att första sträckan från Sydney till Singapore var helt OK. Tittade mest på film hela vägen, det fanns många nya och gamla filmer att välja på. Vi fick något att äta och dricka med jämna mellanrum och det var inte så fullt på planet. Nästa sträcka var lite värre, längre också. På det flyget satt jag i mitten och rörde inte på mig någonting. Servicen var sämre och även filmutbudet. så jag halvsov nästan hela vägen. I Frankfurt var det stressigt men allt gick bra. På Arlanda fann jag alla delar av mitt bagage inom kort tid.
Blev kvar i Stockholm ett par dagar för att hinna träffa min far och mina vänner, det var mycket trevligt! Igår kväll (torsdag) kom jag upp till Falun igen och in i min stökiga lägenhet, ungefär som jag lämnade den. Ännu värre var att komma hem till ett nästan tomt matförråd och värst av allt var att något verkar ha hänt med strömsladden till min laptop. Jag satte igång datorn, batteriet håller inte så länge längre och när jag kopplade in ström hände ingenting. Det är inget fel på mina uttag, jag provade med min mobilladdare mm. så jag vet inte vad det är. Har inte heller internet i min lägenhet längre, fast vad ska jag med det till utan dator. Får se vad jag ska/kan göra åt det.
Idag har jag varit i skolan hela dagen, är fortfarande kvar och klockan är 18:10, och tagit igen det jag har missat hittills av den här kursen. Det känns väl lite kul att vara tillbaka i skolan men vädret är inte så lockande. Det har snöat hela dagen.
Magen kurrar, dags att äta middag!
Blev kvar i Stockholm ett par dagar för att hinna träffa min far och mina vänner, det var mycket trevligt! Igår kväll (torsdag) kom jag upp till Falun igen och in i min stökiga lägenhet, ungefär som jag lämnade den. Ännu värre var att komma hem till ett nästan tomt matförråd och värst av allt var att något verkar ha hänt med strömsladden till min laptop. Jag satte igång datorn, batteriet håller inte så länge längre och när jag kopplade in ström hände ingenting. Det är inget fel på mina uttag, jag provade med min mobilladdare mm. så jag vet inte vad det är. Har inte heller internet i min lägenhet längre, fast vad ska jag med det till utan dator. Får se vad jag ska/kan göra åt det.
Idag har jag varit i skolan hela dagen, är fortfarande kvar och klockan är 18:10, och tagit igen det jag har missat hittills av den här kursen. Det känns väl lite kul att vara tillbaka i skolan men vädret är inte så lockande. Det har snöat hela dagen.
Magen kurrar, dags att äta middag!
måndag 14 mars 2011
Väntar på flyget
Sitter nu på flygplatsen i Sydney och väntar på mitt flyg. När jag har checkat in mitt bagage ska jag gå och äta lunch, kolla efter någon souvenir kanske och ta det lite lugnt.
Mitt sista pass i banan var helt fantastiskt! Jag körde ett mixpass och allt var bara roligt, lätt, grymt och rockigt.
Det vara bara det jag ville säga.
Mitt sista pass i banan var helt fantastiskt! Jag körde ett mixpass och allt var bara roligt, lätt, grymt och rockigt.
Det vara bara det jag ville säga.
söndag 13 mars 2011
Dags att åka hem
Imorgon måndag den 14e mars avslutar jag mitt nästan tre månader långa liv i Australien. Det är med både glädje och ledsamt jag lämnar landet. Minnet av resan kommer för alltid vara glatt och lyckligt, något jag hoppas att göra om många gånger. Den tråkiga delen är att lämna denna drömliknande värld. Under den senaste tiden här nere har jag utvecklats inom paddlingen och som människa, något jag inte känt på länge.
Nu är fokus på uttagningarna, ta en plats i laget och åka till Europa i sommar.
- Livet är inte en resa. Det är resandet som är livet.
Nu är fokus på uttagningarna, ta en plats i laget och åka till Europa i sommar.
- Livet är inte en resa. Det är resandet som är livet.
torsdag 10 mars 2011
Sista veckan nu
Nu är jag inne på min sista vecka nere i Australien med blandade känslor inför hemresan. Den senaste tiden har varit upp och ner. Paddlingen har gått lite trögt antagligen för att jag har kört många dubbla pass vilket sliter ganska mycket på kroppen. Jag har haft riktigt bra pass också. Förutom paddling har jag varit iväg på några äventyr som IKEA och tittat på tennis.
Igår gjorde jag illa axeln igen och ska nu vila från banan resten av tiden här.
För er som inte redan vet har jag bokat om min biljett hem igen till den 14e mars. Anledningen till det är att jag helt enkelt kände att det var dags att åka hem och just på måndag blir det lätt att få skjuts ut till flygplatsen då det är fler som åker.
- Vacations are great but in the end home is even better.
Igår gjorde jag illa axeln igen och ska nu vila från banan resten av tiden här.
För er som inte redan vet har jag bokat om min biljett hem igen till den 14e mars. Anledningen till det är att jag helt enkelt kände att det var dags att åka hem och just på måndag blir det lätt att få skjuts ut till flygplatsen då det är fler som åker.
- Vacations are great but in the end home is even better.
onsdag 2 mars 2011
Tillbaka i banan
Förra veckan gjorde jag stora framsteg med min axel. Jag tränade mycket rehab varje dag och träffade sjukgymnasten vid ett tillfälle. Redan i fredags, en vecka efter skadan, paddlade jag på slätvattnet. Först kändes det lite sådär men det gick över ganska fort och jag paddlade i ca 45 minuter utan problem. I lördags och söndags paddlade jag i port och även det kändes bra. Så jag bokade några pass i banan. I måndags hade jag mitt första pass och för övrigt har de ändrat nästan hela banan! Det första, som även Fredrik fick uppleva var Mainwave. Igår åkte jag till stadion för att kolla på lite paddling och paddla på slätvatten och såg att nästan vartenda bakvatten har förändrats. Den allra översta delen var förut en liten kantig U- formad vals, det är nu bara en liten våg, sen kom en snevåg, det är nu en stor djup vals, sen kommer ytterligare en vals, den är lite större nu än tidigare och sen en riktigt skön surf våg/vals som tidigare inte var lika bred. Efter det kommer ett lugnt parti men bakvattnena är ändrade. Under första bron var det förut ett stort bakvatten på vänster sida precis ovanför och sen en snevåg följt av en vals och några brytande vågor. Nu är det en stor vals, lik den under andra bron, och efter det är det några små brytande vågor innan Mainwave.
Mitten delen är ungefär densamma förutom att bakvattnena är lite ändrade. Den sista delen har de ändrat så att under andra bron är en stor vals och efter det kommer ytterligare en vals. Sista lilla droppet är nu också en vals istället för en våg.
För er som inte vet vad jag pratar om, jag ber om ursäkt.
Idag hade jag mitt andra pass sen skadan och mitt första pass med alla dessa förändringar. Det är svårt att säga om banan är bättre eller sämre nu. Jag tror att den övre delen ner till Mainwave kan vara roliga men slutet är ganska tufft. Passet gick förövrigt ganska bra och smärtfritt. Det var otroligt roligt att vara på vattnet igen!
- Som fisken i vattnet.
Mitten delen är ungefär densamma förutom att bakvattnena är lite ändrade. Den sista delen har de ändrat så att under andra bron är en stor vals och efter det kommer ytterligare en vals. Sista lilla droppet är nu också en vals istället för en våg.
För er som inte vet vad jag pratar om, jag ber om ursäkt.
Idag hade jag mitt andra pass sen skadan och mitt första pass med alla dessa förändringar. Det är svårt att säga om banan är bättre eller sämre nu. Jag tror att den övre delen ner till Mainwave kan vara roliga men slutet är ganska tufft. Passet gick förövrigt ganska bra och smärtfritt. Det var otroligt roligt att vara på vattnet igen!
- Som fisken i vattnet.
måndag 21 februari 2011
Tävlingen
Ni som redan har läst på Fredriks blogg vet ju hur dåligt flyt jag hade mitt första åk men här är vad som hände. Jag fick ingen kanonstart direkt men gjorde ändå ganska bra i de första 7 portarna. Jag kom in från en dålig vinkel i port nummer 8 och gled ner sidledes i nästa vals på väg till port 9. Jag var inte riktigt beredd på smällen och stöttade med paddeln alldeles för högt upp och långt bak. Det gjorde ont i min vänstra axel och det klickade till som att den var på väg att gå ur led. Jag gick runt, kom upp och lyckades ta mig in i bakvattnet. Där satt jag en stund och försökte känna efter hur illa det var. Det jag kände var en otrolig smärta men att den inte var ur led i alla fall. En av säkerhetspersonalen kom och hjälpte mig upp tillsammans med Fredrik. Ytterligare en annan raftguide kom och hämtade mig i deras bil/fyrhjuling. Efter mycket is och att vi hittat en bil åkte jag och Fredrik iväg för att hitta en sjukgymnast, vi hamnade tillbaka vid banan där jag fick träffa Australiensiska lagets sjukgymnast. Vi diskuterade röntgen och lite annan behandling. Han trodde inte att benet var skada men att vävnaden var sliten och öm. Jag fick en mitella som jag skulle ha på hela tiden. Två dagar senare kom jag tillbaka och axeln kändes redan mycket starkare och gjorde mindre ont. Jag fick då börja ta av mitellan och börja göra lite övningar. Då vi inte har tillgång till bil längre blev det inte av att jag röntgade axeln.
Idag var jag inne på deras klinik och det kändes väldigt mycket bättre. Vi gick igenom nya övningar och bestämde att röntgen inte längre var nödvändigt. Resten av veckan blir lugn, mycket rehab, bålstabilitet, konditionsträning och ev. slätvattenspaddling. Sjukgymnasten vill inte att jag ska börja paddla för tidigt men jag känner att om det redan är så bra som det är och kommer bli bättre kommer jag paddla i banan igen i slutet av veckan.
Fredrik, amerikanarna och tyskarna åkte hem idag. Det känns tråkigt och tomt. Spanjorerna är fortfarande kvar och de amerikanska raftguiderna är kvar. Så jag är inte helt ensam. Kvar i Penrith är en amerikanare, Brett Heyl, Daniele Molmenti, slovakerna, österrikarna, slovenerna, några fransoser och jag. Det är i alla fall vad jag har sett än så länge.
Godnatt.
Idag var jag inne på deras klinik och det kändes väldigt mycket bättre. Vi gick igenom nya övningar och bestämde att röntgen inte längre var nödvändigt. Resten av veckan blir lugn, mycket rehab, bålstabilitet, konditionsträning och ev. slätvattenspaddling. Sjukgymnasten vill inte att jag ska börja paddla för tidigt men jag känner att om det redan är så bra som det är och kommer bli bättre kommer jag paddla i banan igen i slutet av veckan.
Fredrik, amerikanarna och tyskarna åkte hem idag. Det känns tråkigt och tomt. Spanjorerna är fortfarande kvar och de amerikanska raftguiderna är kvar. Så jag är inte helt ensam. Kvar i Penrith är en amerikanare, Brett Heyl, Daniele Molmenti, slovakerna, österrikarna, slovenerna, några fransoser och jag. Det är i alla fall vad jag har sett än så länge.
Godnatt.
torsdag 17 februari 2011
Dan före D- dagen
Imorgon gäller det. Min första start är kl 09:06 och andra är kl 11:46. Kopiera länken om ni vill kolla mer information, startlistor, resultat och trailer för tävlingen. http://www.ausopen.canoe.org.au/
Var och kollade på demo åken tidigare idag, banan ser inte svår ut överlag. Det är en klurig kombination i början och en i slutet. Annars är det en öppen bana och många ställen som bara är att trycka på. Vi får hur det går och hur det känns imorgon. I damklassen är vi 51 startande varav 30 går till semifinal. Det är inte omöjligt men svårt.
Nu måste jag sova.
- Every second counts.
Var och kollade på demo åken tidigare idag, banan ser inte svår ut överlag. Det är en klurig kombination i början och en i slutet. Annars är det en öppen bana och många ställen som bara är att trycka på. Vi får hur det går och hur det känns imorgon. I damklassen är vi 51 startande varav 30 går till semifinal. Det är inte omöjligt men svårt.
Nu måste jag sova.
- Every second counts.
måndag 14 februari 2011
Snart tävling
Snart är det dags för tävlingen Australien Open. Träningen har gått fortsatt framåt den senaste veckan, som jag kanske nämnde tidigare hade jag en hård vecka förra veckan och var lite trött i kroppen men ändå kände jag mig bättre i kanoten hela tiden. Jag har verkligen fokuserad på att lita mer på balans i kroppen och kanoten än på paddelbladen. Det är den här sortens träning som jag har behövt och som jag känner har gett mest. Idag hade jag ett helt grymt pass och kände verkligen flow, det förstås när ingen annan paddlare låg ivägen.
Trots att träningen går bättre hela tiden känner jag mig inte redo att tävla. Rent fysiskt är jag nog redo, det är mer mentalt som jag har svårt att föreställa mig själv göra två bra åk. Vi får se vad som händer. Jag har två mer pass bokade innan tävlingen och det går alltid att få mer paddeltid även om det innebär raftare i banan.
Förutom den eviga träningen har vi varit på pizza party hos en lokal paddlare som fyllde år. Vi kom dit med egna ingredienser att ha på, deg fanns där och så bakade vi våra egna pizzor, skjuts in i ved eldad ugn och gott som bara den var det. Det var mycket trevligt att komma ut från bunkhuset och träffa andra människor. Det var många där som vi kände igen och också några som i alla fall jag fick en chans att prata med för första gången. Om vi kunde hitta någon med bra ved eldad ugn är det en liten tradition jag gärna skulle se hemma.
Vädret här har varit lite trist de senaste dagarna, små stänk av regn då och då, molnigt och kyligare än det typiska sommarvädret här. Förhoppningsvis vänder det snart så jag kan fortsätta på min andra träning- sola! Skämtosido, det vore skönt med lite sol igen.
Jag har förresten fått min hembiljett ombokad nu. Den 20 mars ska jag åka hem.
I'm awesome.
Trots att träningen går bättre hela tiden känner jag mig inte redo att tävla. Rent fysiskt är jag nog redo, det är mer mentalt som jag har svårt att föreställa mig själv göra två bra åk. Vi får se vad som händer. Jag har två mer pass bokade innan tävlingen och det går alltid att få mer paddeltid även om det innebär raftare i banan.
Förutom den eviga träningen har vi varit på pizza party hos en lokal paddlare som fyllde år. Vi kom dit med egna ingredienser att ha på, deg fanns där och så bakade vi våra egna pizzor, skjuts in i ved eldad ugn och gott som bara den var det. Det var mycket trevligt att komma ut från bunkhuset och träffa andra människor. Det var många där som vi kände igen och också några som i alla fall jag fick en chans att prata med för första gången. Om vi kunde hitta någon med bra ved eldad ugn är det en liten tradition jag gärna skulle se hemma.
Vädret här har varit lite trist de senaste dagarna, små stänk av regn då och då, molnigt och kyligare än det typiska sommarvädret här. Förhoppningsvis vänder det snart så jag kan fortsätta på min andra träning- sola! Skämtosido, det vore skönt med lite sol igen.
Jag har förresten fått min hembiljett ombokad nu. Den 20 mars ska jag åka hem.
I'm awesome.
måndag 7 februari 2011
lördag 5 februari 2011
Ännu en vecka har vi levt här nere. Det har inte hänt mycket spännande, förutom träningen i banan som alltid är lika rolig och glädjande. Förra helgen var jag på en BBQ hos Lucien Delfour, Rosalyn Lawrence, Will Forsythe och Robin Jeffery, som alla delar ett hus. Det kom jätte mycket folk dit, varav alla utom kanske 3 var kanotister. Det var en blandad samling från hela världen och det var mycket trevligt att få en chans att prata med världseliten.
Veckans träning har gått väldigt mycket framåt. Jag har kört blandade pass, teknik, loopar och fullängdsåk. Den här veckan har jag haft ett pass i banan varje dag förutom fredag då det var vila. Nu känner jag mig trött i kroppen och mina armar känns hängiga. Förutom passen i banan har vi varit på gymmet, ute och sprungit samt paddlat på slätvattnet. Idag blir det ett eller två väldigt lätta pass känner jag, sen kanske åka till stranden.
På vilodagen i fredags åkte jag med Jasmin Schornberg till Manly, ett ställe som ligger en bit utanför och ovanför Sydney. Vi tog deras hyrbil och kunde vägen lite halvt. Vi körde fel några gånger men kom till slut rätt. Väl därborta gick vi runt i affärer, fikade och solade lite. Jag hade väldigt kul och trevligt med henne och vi har pratat om att göra mer saker tillsammans. Jasmin vann VM i K1 2009, för er som inte vet.
Dags att springa till banan!
- God morgon, god middag, god kväll!
Veckans träning har gått väldigt mycket framåt. Jag har kört blandade pass, teknik, loopar och fullängdsåk. Den här veckan har jag haft ett pass i banan varje dag förutom fredag då det var vila. Nu känner jag mig trött i kroppen och mina armar känns hängiga. Förutom passen i banan har vi varit på gymmet, ute och sprungit samt paddlat på slätvattnet. Idag blir det ett eller två väldigt lätta pass känner jag, sen kanske åka till stranden.
På vilodagen i fredags åkte jag med Jasmin Schornberg till Manly, ett ställe som ligger en bit utanför och ovanför Sydney. Vi tog deras hyrbil och kunde vägen lite halvt. Vi körde fel några gånger men kom till slut rätt. Väl därborta gick vi runt i affärer, fikade och solade lite. Jag hade väldigt kul och trevligt med henne och vi har pratat om att göra mer saker tillsammans. Jasmin vann VM i K1 2009, för er som inte vet.
Dags att springa till banan!
- God morgon, god middag, god kväll!
torsdag 27 januari 2011
Friday, I'm inlove
I fredags förra veckan åkte vi ju in till Sydney och gick runt vid Cirkular Quay, där Operahuset ligger. Den otroligt vackra omgivningen var något jag aldrig sett förut. För er som inte vet ligger operahuset precis vid vattnet och Cirkular Quay har en liten hamn för turistbåtar och färjor. När vi gick runt där kände jag mig helt kär i staden. Visst vet jag att hela Sydney inte ser som just där, men allt jag har sett även inne i staden hittills har jag tyckt om. Vi spenderade en kort stund på stranden och efter det gick vi upp på klipporna vid sidan av stranden. Utsikten därifrån var helt otrolig. Det är synd att solen inte alltid går ned där man själv vill. Att se den gå ner över havet från där vi stod kan jag bara tänka mig vara magiskt. Efter en snabb middag begav vi oss hem.
Jag vilade från hård träning hela helgen sen pga. axeln. På måndagen kändes passet i banan bra. Hela veckan har träningen gått mestadels bra. Jag har utvecklats otroligt mycket det senaste året och det är inte förrän nu när jag är här som jag börjar märka det. Det märks mest när det gäller båtkontroll och att ta sig över vågor och valsar. Igår körde vi dubbel- upp i fallet där main wave brukar vara, första gången jag ens försökte göra dubbel- upp där. Mitt första åk gick nästan perfekt! Jag kom över helt torr men blev lite låg i andra uppströmmaren. Andra åket blev lite sämre för jag kom inte riktigt över helt. Tredje åket blev övergången inte helt perfekt men jag kom in riktigt bra till porten, tyvärr kom det en brittisk C1 direkt efter mig så jag kunde inte paddla ut. Det var synd, annars hade det varit mycket bra.
Idag fick vi coaching av Brett Heyl, USA. Han la inte så svåra men utmanande banor. Fokuset på passet var att kunna ta sig över en vals med full kontroll, sen utan att använda paddeln och till slut att paddla på "fel sida" dvs. man lutar höger men sätter i paddeln endast på vänster sida. Det gick väldigt bra för mig och jag lärde mig lite nytt under passet. Nu ska vi snart till gymmet. Senare ikväll ska vi grilla med de vi bor med och kanske några fler för att säga hejdå till Erik som åker hem imorn.
- I don't want to dream. I want to live.
Jag vilade från hård träning hela helgen sen pga. axeln. På måndagen kändes passet i banan bra. Hela veckan har träningen gått mestadels bra. Jag har utvecklats otroligt mycket det senaste året och det är inte förrän nu när jag är här som jag börjar märka det. Det märks mest när det gäller båtkontroll och att ta sig över vågor och valsar. Igår körde vi dubbel- upp i fallet där main wave brukar vara, första gången jag ens försökte göra dubbel- upp där. Mitt första åk gick nästan perfekt! Jag kom över helt torr men blev lite låg i andra uppströmmaren. Andra åket blev lite sämre för jag kom inte riktigt över helt. Tredje åket blev övergången inte helt perfekt men jag kom in riktigt bra till porten, tyvärr kom det en brittisk C1 direkt efter mig så jag kunde inte paddla ut. Det var synd, annars hade det varit mycket bra.
Idag fick vi coaching av Brett Heyl, USA. Han la inte så svåra men utmanande banor. Fokuset på passet var att kunna ta sig över en vals med full kontroll, sen utan att använda paddeln och till slut att paddla på "fel sida" dvs. man lutar höger men sätter i paddeln endast på vänster sida. Det gick väldigt bra för mig och jag lärde mig lite nytt under passet. Nu ska vi snart till gymmet. Senare ikväll ska vi grilla med de vi bor med och kanske några fler för att säga hejdå till Erik som åker hem imorn.
- I don't want to dream. I want to live.
fredag 21 januari 2011
Sol och vilodag
Veckans träning har gått bättre och bättre hela tiden, vi har kört varierande banor och pass vilket har varit roligt. Torsdagens pass (igår) däremot slutade inte så bra. Vi fick coaching av två spanjorer vi bor med, Mikel och Ander, och det var riktigt bra. De gav i alla fall mig värdefulla tips och kritik. Istället för att dela upp banan i 3-5 delar och köra en bana och sen fortsätta neråt så stannade vi på två ställen och antingen paddlade uppåt eller bar upp igen och körde samma bana. Det blev lite mer slitsamt än vanligt och på slutet blev jag riktigt trött. I slutet av passet satte jag i paddeln mot ett hinder med sån kraft (det var ju naturligtvis inte meningen) att jag fick lite ont i ena axeln. Det gick över efter en stund men så när jag paddlade neråt och skulle göra en uppströmmare i sista droppet lutade jag fel och gick runt. Det var antingen grunt där eller så var det kanten jag slog i både huvudet och paddeln igen så att jag fick mer ont. Det var inte så farligt att axeln gick ur led men jag kunde inte riktigt lyfta armen efteråt. Det var tråkigt såklart att det hände men om jag ska vara lite positiv så var det ändå med bra taiming. Det var i slutet av passet, idag är det vila och vi har inget inbokat pass i banan förrän söndag. Förhoppningsvis kan jag paddla då, vi får se hur det känns imorgon.
Nu ska vi snart åka in till Sydney och ev. vidare till någon strand. Vädret är helt underbart och att vara här är ännu bättre. Man kan gå till banan nästan när som helst och det är någon i världseliten som är ute och paddlar. Dessutom har Australiens elit egna tider i banan som vi har varit och kollat på lite. Igår var vi där och de hade 3 coacher! En för damer, en för C1 och en för K1 herr och dessutom 2 personer som filmade. Det är helt otroligt, inte konstigt att den nationen går framåt!
För er som förväntar er bilder.. jag kan bara säga förlåt och att jag ska lägga in snart.
- Breath in, breath out. Find the feeling.
Nu ska vi snart åka in till Sydney och ev. vidare till någon strand. Vädret är helt underbart och att vara här är ännu bättre. Man kan gå till banan nästan när som helst och det är någon i världseliten som är ute och paddlar. Dessutom har Australiens elit egna tider i banan som vi har varit och kollat på lite. Igår var vi där och de hade 3 coacher! En för damer, en för C1 och en för K1 herr och dessutom 2 personer som filmade. Det är helt otroligt, inte konstigt att den nationen går framåt!
För er som förväntar er bilder.. jag kan bara säga förlåt och att jag ska lägga in snart.
- Breath in, breath out. Find the feeling.
tisdag 18 januari 2011
Vilodag och träningen går bra!
I fredags hade vi vilodag igen och åkte då till Katoomba och Blue Mountains. Så mycket vila blev det därför inte. Blue Mountains är ett stort område regnskog utanför en liten by. Vi åkte dit med tåg för att se häftig natur och vattenfall. Ingen av oss som åkte dvs. jag, Fredrik och Erik har varit där tidigare så vi visste inte exakt vad vi hade att förvänta oss förutom det lilla vi har hört och sett på bilder från andra. Vi frågade i en liten turistinformation om hur man kommer till olika vattenfall och hur lång tid det skulle ta. De svarade att det var ca 4 km att gå till starten och sen skulle det ta ca 8 timmar att gå runt hela turen. Då vi kom fram ganska sent på dagen började vi med att gå till ett vattenfall så var precis i början (eller slutet beroende på vilket varv man gick). Vi stannade där länge och åt vår matsäck. Vi satt på en klippa under ett litet vattenfall och tittade rakt ut i regnskogens imponerande natur. Vi såg några berg och andra klippor runtomkring. Om man gick längst ut på klippan vi satt på såg man rakt ner till bergets slut. Det stupade verkligen rakt ner! Höjden vet jag inte men jag uppskattar att vi var i alla fall minst 40 meter upp men inte så högt som 100 m. Så duktig är jag på avståndsbedömning med andra ord.
Efter vår lunch gick vi runt på klippan och kände på vattnet. Det fanns olika etapper vi klättrade upp på och jag ställde mig rakt under en av grenarna till vattenfallet. Det var helt otroligt häftigt! Jag fick en känsla jag aldrig känt förutom av ren lycka och odödlighet. Jag hoppas att jag får uppleva det igen och att alla ni som läser det här vet vad jag menar, även om det inte kommer från att stå under ett vattenfall. När vi hade torkat oss och bytt om gick vi vidare. Vi började gå neråt igen i hopp om att få se något häftigt. Det gjorde vi inte. Vi gick upp igen. Det var väldigt långt och jobbigt. Några steg var uthuggna ur berget och gick nästan 90 grader rakt upp! Jag vet inte hur många steg det var eller hur länge vi gick men som sagt, jobbigt var det och trötta blev vi. Vi tänkte innan på att det hade varit skönt med lite mer sol. När vi gick i trapporna kände jag att det var skönt med molnen.
Lördagen blev lugn med ett pass på slätvattnet bara. I söndags körde vi fullängdsåk. Vi la en varken jätte svår eller jätte lätt bana. Den var rolig och samtidigt utmanande. Jag klockade inga åk utan körde på känsla och flyt. Det gick bra förutom några få incidenter med folk i vägen. Igår stod jag och filmade på förmiddagen och paddlade ett skönt pass på slätvattnet tillsammans med Daniele Molmenti.
Dagens morgonpass var riktigt skönt och roligt. Jag körde bra, kände mig stark och var pigg. Vi la några kluriga banor som egentligen bara handlade om att använda vattnet. Det var mitt bästa pass hittills. Nu ska vi snart iväg till gymet. Resten av dagen blir lugn.
- Hemma bra, borta bättre.
Efter vår lunch gick vi runt på klippan och kände på vattnet. Det fanns olika etapper vi klättrade upp på och jag ställde mig rakt under en av grenarna till vattenfallet. Det var helt otroligt häftigt! Jag fick en känsla jag aldrig känt förutom av ren lycka och odödlighet. Jag hoppas att jag får uppleva det igen och att alla ni som läser det här vet vad jag menar, även om det inte kommer från att stå under ett vattenfall. När vi hade torkat oss och bytt om gick vi vidare. Vi började gå neråt igen i hopp om att få se något häftigt. Det gjorde vi inte. Vi gick upp igen. Det var väldigt långt och jobbigt. Några steg var uthuggna ur berget och gick nästan 90 grader rakt upp! Jag vet inte hur många steg det var eller hur länge vi gick men som sagt, jobbigt var det och trötta blev vi. Vi tänkte innan på att det hade varit skönt med lite mer sol. När vi gick i trapporna kände jag att det var skönt med molnen.
Lördagen blev lugn med ett pass på slätvattnet bara. I söndags körde vi fullängdsåk. Vi la en varken jätte svår eller jätte lätt bana. Den var rolig och samtidigt utmanande. Jag klockade inga åk utan körde på känsla och flyt. Det gick bra förutom några få incidenter med folk i vägen. Igår stod jag och filmade på förmiddagen och paddlade ett skönt pass på slätvattnet tillsammans med Daniele Molmenti.
Dagens morgonpass var riktigt skönt och roligt. Jag körde bra, kände mig stark och var pigg. Vi la några kluriga banor som egentligen bara handlade om att använda vattnet. Det var mitt bästa pass hittills. Nu ska vi snart iväg till gymet. Resten av dagen blir lugn.
- Hemma bra, borta bättre.
tisdag 11 januari 2011
Vilodag, klättring, inget internet, träning
Nu har det gått ett tag sen jag senast uppdaterade. Det beror på att vi då och då blir utan internet "hemma" i bunkhuset. Ibland är det bara för en liten stund, ibland går det flera dygn (som nu) och ibland fungerar det för vissa men inte andra. Min bror kommenterade just att han har lyckats uppdatera sin blogg, så varför har inte jag gjort det? Svaret är väl ganska enkelt, jag skriver oftast inte färdiga inlägg i t ex. word och sen klistrar in utan skriver alltid ett inlägg på bloggen när jag känner för att uppdatera. Fredrik har även tagit med sin laptop till banan där det finns gratis WiFi vilket jag inte har gjort pga. mitt dåliga batteri. Så där har ni, dåligt internet + dåligt batteri= inget inlägg!
I fredags hade vi vilodag. En riktigt välförtjänt vilodag efter bra träning. Vi firade genom att inte göra någonting. Eller jo, vi åkte in till Penrith och lämnade in ansökan om ett hus och jag köpte ett simkort från Vodafone, ett sånt man laddar med pengar. Tyvärr verkar det inte gå att skicka till alla mina svenska kontakter utan bara några få.. Efter det tog vi det lugnt bara, tog ett dopp i poolen, jag jobbade på ett skolprojekt och sen kollade på tv serier.
Lördagen började med fullängdsåk i banan följt av ett slätvattenpass. Vi hade pratat med folket vi bor med, som är nu 5 amerikanare (sen vi kom hit har en flyttat ut och två in), 1 engelsman (som snart ska flytta ut) och en spanjor (som nu varit borta på äventyr i en vecka), om att ha lite grillning på kvällen. Efter vi hade handlat och skulle börja förbereda maten fick vi veta att det inte fanns någon grill som gick att använda. Så vi stekte köttet istället, det blev gott det också. Lite bakgrundsfakta: 3 av amerikanarna som bor här + britten jobbar på Penrith Whitewater Stadium som raftguider och säkerhetspersonal under rafttuerer och de har varit här i några månader redan. Så under kvällen kom det fler raftguider hit. Vi satt och pratade, någon spelade gitarr och andra sjöng en stund till klockan inte blev alltför mycket innan vi la oss.
På söndagen körde vi ett slätvattenpass igen på förmiddagen. Efter lunch åkte vi till ett inomhus- klättringsställe och ersatte det med styrketräning. Det var väldigt roligt och jobbigt! Vi tävlade lite mot varandra för att pressa till våra yttersta gränser. Väggarna varierade i form och svårighetsgrad. Tyvärr var det inga höga väggar men det fanns ändå väggar att bita i. För bilder kolla Fredriks blogg eller vänta.
Veckan som gått nu har vi haft ett videofilmat pass, Fredrik har kört ett pass i banan själv med mig och Erik som åskådare, vi har varit på gymet och idag har vi inte kommit längre än till frukost. Snart ska vi åka till banan och paddla. Vädret har inte visat sin soliga, underbara sida på länge men som tur var är vi inte i närheten av de översvämningsdrabbade områdena.
För er som inte har fått men som vill ha är mitt nya nummer: +61404401822.
- Good always triumphs bad.
I fredags hade vi vilodag. En riktigt välförtjänt vilodag efter bra träning. Vi firade genom att inte göra någonting. Eller jo, vi åkte in till Penrith och lämnade in ansökan om ett hus och jag köpte ett simkort från Vodafone, ett sånt man laddar med pengar. Tyvärr verkar det inte gå att skicka till alla mina svenska kontakter utan bara några få.. Efter det tog vi det lugnt bara, tog ett dopp i poolen, jag jobbade på ett skolprojekt och sen kollade på tv serier.
Lördagen började med fullängdsåk i banan följt av ett slätvattenpass. Vi hade pratat med folket vi bor med, som är nu 5 amerikanare (sen vi kom hit har en flyttat ut och två in), 1 engelsman (som snart ska flytta ut) och en spanjor (som nu varit borta på äventyr i en vecka), om att ha lite grillning på kvällen. Efter vi hade handlat och skulle börja förbereda maten fick vi veta att det inte fanns någon grill som gick att använda. Så vi stekte köttet istället, det blev gott det också. Lite bakgrundsfakta: 3 av amerikanarna som bor här + britten jobbar på Penrith Whitewater Stadium som raftguider och säkerhetspersonal under rafttuerer och de har varit här i några månader redan. Så under kvällen kom det fler raftguider hit. Vi satt och pratade, någon spelade gitarr och andra sjöng en stund till klockan inte blev alltför mycket innan vi la oss.
På söndagen körde vi ett slätvattenpass igen på förmiddagen. Efter lunch åkte vi till ett inomhus- klättringsställe och ersatte det med styrketräning. Det var väldigt roligt och jobbigt! Vi tävlade lite mot varandra för att pressa till våra yttersta gränser. Väggarna varierade i form och svårighetsgrad. Tyvärr var det inga höga väggar men det fanns ändå väggar att bita i. För bilder kolla Fredriks blogg eller vänta.
Veckan som gått nu har vi haft ett videofilmat pass, Fredrik har kört ett pass i banan själv med mig och Erik som åskådare, vi har varit på gymet och idag har vi inte kommit längre än till frukost. Snart ska vi åka till banan och paddla. Vädret har inte visat sin soliga, underbara sida på länge men som tur var är vi inte i närheten av de översvämningsdrabbade områdena.
För er som inte har fått men som vill ha är mitt nya nummer: +61404401822.
- Good always triumphs bad.
torsdag 6 januari 2011
Träningen efter två veckor
Den här veckan har träningen kommit igång på riktigt. Vi har haft ett pass i banan med videofilmning, gymmet är öppet igen och alla pass i banan för januari är bokade. Även den mindre roliga träningen i form av löpning är igång. Kroppen börjar kännas trött men allt är bra tycker jag. Träningen har hittills gått framåt, inga mirakel har väl skett ännu men jag tycker att jag lär mig nya saker varje pass även om jag inte alltid gör perfekta åk. Vi har varit och kollat på hus men utan lycka tyvärr, får se hur det går senare.
- What would perfection be without the wait?
- What would perfection be without the wait?
söndag 2 januari 2011
Gott nytt år i Australien!
Årets sista dag var den bästa hittills på resan. Det var dagen då vi först kunde paddla med vår egen utrustning! Våra kanoter kom på eftermiddagen, dagen innan så vi hann inte paddla något då. Allting var helt och välbehållet. Mycket annat som jag hade saknat kom i kanoten, så det var bara dubbel lycka. Den sista dagen spenderade först i banan där vi paddlade och sen filmade Fredrik lite. Långt efter lunch åkte vi in till Sydney för att ringa in det nya året med att se fyrverkerierna. Det var häftigt! Mer än så gjorde vi nästan inte, vi åkte först in till Darling Harbour och gick runt till vi kom bort till Circular Quay där vi sen stannade resten av kvällen.
Gott nytt år till alla!
Gott nytt år till alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)